Det är första gången som Unizon, före detta SKR, kartlägger kommunernas insatser i sin Kvinnofridsbarometer. Tanken är att undersökningen ska bli årligt återkommande. I årets Kvinnofridsbarometer får Ronneby och Växjö högst betyg för sitt arbete med våldsutsatta barn och kvinnor.

– Vi har gjort ett försök att se till helheten när det gäller organiseringen av kommunernas barn- och kvinnofridsarbete, säger Olga Persson, generalsekreterare på Unizon.

Kommunerna har bedömts utifrån en rad kriterier. Det handlar bland annat om vilken prioritet kvinnofridsarbetet har, tillgång till skyddat boende, samarbete med ideella kvinno- och tjejjourer samt arbetet med förövare.

– Har man de flesta av dessa funktioner hamnar man högt i rankningen, men det innebär givetvis inte att arbetet är perfekt, säger Olga Persson.

Blandat i toppen och botten

Både i toppen och botten av Kvinnofridsbarometern finns små och stora kommuner. Olga Persson säger att det är förvånande och att det tyder på att arbetet med att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn inte endast handlar om ekonomi.

– Det visar att det inte bara är en finansieringsfråga utan om att det handlar om arbete, vilja och prioritet för att få arbetet att fungera.

Det flesta kommuner väljer att bara teckna ettåriga finansieringsavtal med de lokala kvinnojourerna vilket gör det svårt för dem att planera sitt arbete långsiktigt. Men Växjö går mot strömmen och har istället ett treårigt avtal.  

– Det är en sådan sak som gör att man hamnar högre upp i rankningen, att man inte har samarbetsavtal på ettårsbasis. En del kommuner har längre avtal och det är förstås jättevärdefullt eftersom man kan utveckla kvaliteten på arbetet. Många säger att man inte klarar att teckna avtal som är längre än ett år men det är absolut möjligt eftersom vissa gör det, säger Olga Persson.

Hur motiverar kommunerna det när de bara tecknar avtal ett år i taget?

– Helt enkelt att man lägger kommunala budgetar på ett år. Men på alla andra välfärdsområden tar kommunerna inriktningsbeslut som sträcker sig över flera år, det vill säga att olika verksamheter ska ha en viss andel pengar om inget oförutsett händer, säger Olga Persson.