Debatten om hemlösa EU-migranter som försörjer sig på tiggeri rasar återigen i Sverige. Att de syns överallt i städernas centrum gör att debatten fortsätter leva. Det senaste uppmärksammade fallet gäller Högdalen i Stockholm där en kåkstad nyligen revs och 170 personer vräktes.

Hur många EU-migranter i hela landet som just nu är i behov av hjälp är väldigt osäkert. Regeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur bedömer att det rör sig om omkring 2000 personer. Vilken hjälp de får beror till stor del var de befinner sig.

Stockholm hör i dag till de fåtal kommuner i landet som öppnat särskilda härbärgen för hemlösa EU-migranter. Men de 64 platserna räcker inte långt när många söker skydd under de kalla vinternätterna. I Göteborg öppnade i november ett härbärge med 25 platser och i Linköping finns sedan februari ett boende med 20 platser.

Få vänder sig till socialtjänsten

Michael Anefur konstaterar att det finns ett antal kommuner som gått längre än lagen kräver. Samtidigt poängterar han att det är få som vänt sig till kommunernas socialtjänst för att få hjälp.

– Man är medveten om att man inte har rätt till någon hjälp, och det är inte därför man kommit hit. De som pratar om social turism är väldigt fel ute, säger han.

När Räddningsmissionen i Göteborg för drygt ett år sedan gjorde en kartläggning av romernas situation visade det sig att många befunnit sig i staden i flera års tid, några så länge som fem år, men trots det saknade en fast punkt i tillvaron.

Kartläggningen visar också att det fanns sju barnfamiljer bland de totalt 117 personerna som Räddningsmissionen kommit i kontakt med. När kartläggningen gjordes hade nästan alla någonstans att bo, de flesta hyrde in sig svart hos bekanta och betalade en femtiolapp per natt.

Men sedan dess har situationen blivit tuffare. Trots att Göteborgs stad har startat ett härbärge för EU-migranter är det många som fortfarande saknar tak över huvudet. Några bor i husvagnar som de fått av en privatperson. Men en del vagnar står på kommunal mark och det är osäkert hur länge de får vara kvar.

– Vad än Göteborgs stad kan hjälpa oss med så är det bra, säger Ionita, en av romerna som för tillfället bor i husvagnslägret.

Vräkte tältläger

Men det är inte enbart till de största städerna som EU-migranterna söker sig. Strax före jul hade ett tältläger i Borås stadspark växt sig så stort att kommunen bestämde sig för att vräka dem som bodde där, som mest 70 personer.

I Borås har tiggarna blivit en het politisk fråga sedan Maria Lindgren (M) för ett år sedan föreslog att tiggeri skull förbjudas.

– Det är inte okej att ligga på gatan i kylan som en hund och tigga, sade hon till TV4 då.

I dag säger hon att hon uppfattar sig som felaktigt tolkad i intervjun. Men hon vill fortfarande förbjuda tiggeri.

– Att tigga kan aldrig bli bra. Allt socialt arbete handlar om att hjälpa till självhjälp. Man ska inte ge personen en fisk utan ett metspö. Ibland är man tvungen att ge omedelbart stöd, men det viktigaste är att hjälpa genom att göra påtryckningar på Rumänien, som de flesta kommer ifrån, säger hon, och poängterar att hon uttalar sig som privatperson och inte moderatpolitiker.

”Människor spottar”

I Örebro finns ett tiotal personer som försörjer sig genom att tigga. De som ETC Örebro träffat vittnar om att situationen har blivit tuffare.

– För två år sedan var situationen bättre här, Men nu är det många som inte betraktar oss som människor. Det finns människor som spottar på oss eller kastar använt papper i våra burkar istället för mynt. Men det finns fortfarande snälla människor också, som hjälper oss med pengar, säger Ion Ciurariu, 36, som är en av de tiggande romer som kommit till stan i omgångar de senaste åren.

Det är ett år sedan ETC Örebro första gången skrev om den rumänska familjen. Då som nu sover de i bilar på en parkeringsplats. För att klara kylan tränger de ihop sig.

I Linköping ser situationen annorlunda ut. I början av januari beslutade man att öppna ett härbärge med 20 platser för EU-migranter. Carina Boberg (FP), kommunalråd, säger att det skedde sedan Stadsmissionen larmat om att behovet var stort. I dag söker omkring 20 personer regelbundet hjälp, de flesta är från Bulgarien och Rumänien. Projektet pågår så länge vinterkylan håller i sig.

– Under sommartiden behöver vi inte ha något härbärge, sedan får vi analysera hur läget ser ut, säger Carina Boberg, som också säger att frivilligorganisationer, Arbetsförmedlingen, sjukvården och jurister kopplas in vid behov.

I Malmö finns det i dag inget särkilt härbärge för EU-migranter, men diskussionen om hur kommunen ska hjälpa dem har precis tagit fart. Att det behövs råder det ingen tvekan om. Stadsmissionen i Malmö har kommit i kontakt med 400 enskilda individer sedan i mars förra året. I år är första året som många stannat över vintern. Men kommunalrådet Carina Nilsson (S), tror inte på att ordna särskilda härbärgen som erbjuder ett visst antal nätter per månad, som i Göteborg och Stockholm.

– Det löser egentligen ingenting det heller. Det är inte det som är bekymret. De som är här har ju någonstans att bo. Annars skulle de inte klara de andra nätterna, säger hon.