Det exakta antalet romer i Europa är osäkert, men uppskattas till mellan tio och tolv miljoner. Antalet romer som sitter i EU-parlamentet är lättare att räkna: en enda av 766 ledamöter, Livia Járóka från det ungerska konservativa partiet Fidesz.

Men frågan om romernas situation är mer brännande än någonsin inför årets val till EU-parlamentet. I svenska städer och runt om i Europa har romska tiggare blivit ett allt vanligare och omdiskuterat inslag på gatorna. Högerpopulistiska partier som ungerska Jobbik och franska Front National hetsar mot romer och vinner röster. 90 procent av romerna lever i fattigdom, och gruppen drabbas hårt av diskriminering.

Vill se fler romer

Samtidigt kommer initiativ för att få in fler romska röster i EU-parlamentet. Den Brysselbaserade organisationen European Agency for the Roma gick i januari ut med att man tänker presentera åtta romska kandidater i EU-valen i Frankrike, Belgien, Tyskland och Rumänien. Organisationen Spaniens romska union (UR) uppmanar landets största partier att lyfta fram romska kandidater. Enligt nättidningen EUobserver är det rekordmånga romska kandidater i det tjeckiska EU-valet, 11 stycken.

Historisk kandidat

I februari blev 57-åriga Soraya Post historisk när Feministiskt initiativ gick ut med att hon är partiets förstakandidat i EU-valet. Det är första gången en rom toppar en valsedel i Sverige.

– Romerna behöver ha en röst i parlamentet, säger Soraya Post, som tidigare anlitats som sakkunnig i romska frågor inom Europarådet och EU-kommissionen. Hon tycker att antiziganismen har blivit mycket mer påtaglig i EU-parlamentet på senare år.

– Jag jämför vår tid med 1920-talets Europa. Det är samma oro som ligger i luften, och nu är det vi romer som är syndabockarna.

– När jag var på European Roma Summit i Bryssel i början av april, där flera kommissionärer och Rumäniens president var med, målade mer än hälften av talarna upp romerna som ett problem, när det i själva verket är strukturerna som det är fel på. I dag förs en politik som exkluderar romerna, säger Soraya Post.

Hårdare krav på Rumänien

Bland de frågor som hon vill lyfta i parlamentet finns att romer ska få medborgarskap, vilket omkring 100 000 romer i Europa saknar idag. Hon vill se ett starkare mandat till Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för att motarbeta rasism mot romer, och att EU ställer hårdare krav på Rumänien där majoriteten av tiggarna i svenska städer har sitt ursprung. Rumänien har fått miljarder från EU:s strukturfonder för att satsa på landets utsatta, men har bara plockat ut en tredjedel. Av den tredjedelen har mycket lite nått landets romer.

– Rumänien tänker inte på integration överhuvudtaget. De vill göra livet så svårt för romerna att de lämnar landet, säger Soraya Post.

– Jag vill att EU tar större krafttag och pressar de här länderna, och möjliggör att de kan riskera att åka ut ur unionen om de inte lever upp till de krav som ställs i EU:s sociala stadgar.

Upplevt övergrepp

Soraya Post, hennes barn och barnbarn fanns med i Skånepolisens register över 4 700 ”kringresande” och hon säger att hon har ”levt vartenda kapitel” i den vitbok om övergrepp mot romer som regeringen presenterade den 25 mars.

– Från att inte kunna få bostad, till att min mamma tvingades till abort i sjunde månaden och tvångssteriliserades efter att ha fött mig och min bror. Att hela tiden få höra diskussonen om romer som en kriminella och lata. Det har gjort att min självbild varit en andraklassens människa, fram tills för ett par år sedan när jag kände att det får räcka.

– Jag har rört mig i politiken under många år, nationellt och internationellt, som lobbyist eller aktivist. Nu vill jag vara med där besluten fattas och sluta springa i korridorerna.