Den moderata riksdagsledamoten Jan Ericson twittrar ivrigt ut budskap på temat att medier överdriver klimathotet. När hettan slog till tog han sikte på tv-meteorologer. I en tweet la han två väderkartor bredvid varandra, den ena från spansk tv och den andra från Svt:s morgonstudio (inte från TV4 som Ericson påstod).

Den ilsket röda färgen på den svenska kartan tas som bevis på hur väderprognoser används för att överdriva klimatkrisens allvar, trots att kartorna inte är jämförbara. Den spanska kartan visar temperaturen på 1500 meters höjd, vilket kemisten och klimatskribenten Maths Nilsson sedan påpekar i ett eget inlägg.

”Subtil hjärntvätt av svenska folket pågår”, slår Jan Ericson fast och drygt 550 twittrare retweetar hans inlägg. Däribland hans riksdagskollega Lars Beckman som också han ägnar åtskilliga inlägg åt att kritisera i synnerhet public servicebolagen för att rapportera alltför omfattande om klimatet.

Hur kan färgen på väderkartor bli politik? Det är ett sätt att vrida debatten, anser den före detta SVT-meteorologen Martin Hedberg som numera arbetar som naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

– Jag kan tänka mig att det är en smart strategi för att få diskussionen att handla om ganska löjliga saker istället för stora frågor om den omställning vi behöver göra, säger han.

”MP låtsas att det är kris”

Svenska meteorologer är inte ensamma om att hamna i skottgluggen för dem som anser klimathotet är överdrivet. Exempelvis spreds nyligen liknande påståenden i Storbritannien om väderkartor som skulle ”se ut som skräck och förstörelse”.

Samtidigt har Beckman och Ericson sällskap i riksdagen av flera ledamöter som invänder mot beskrivningarna av klimatkrisen som just en kris. När värmen breder ut sig över Europa twittrade den kristdemokratiska riksdagsledamoten Magnus Jacobsson och andra vice ordförande i trafikutskottet om att han väntat på att sommarvärmen skulle komma – och att Miljöpartiet då skulle ”låtsas att det är kris”.

Efter valet tar sannolikt Elsa Widding plats i riksdagen för Sverigedemokraterna. Hon kallar sig själv ”klimathotsskeptiker” och är en förgrundsfigur för den grupp som ifrågasätter klimatkrisen.

Håller klimatförnekarna på att flytta fram positionerna? Det är hur som helst inte konstigt att det finns en grogrund för politiker som förnekar eller tonar ned klimathotet, enligt Martin Hedberg. En omställning utmanar inte bara mäktiga ekonomiska intressen, utan också människors livsstil.

– Det kan upplevas som en kränkning av den personliga friheten, i synnerhet när berättelsen är att just du ska rädda världen genom uppoffringar, säger Martin Hedberg.

Istället för att prata om individers vanor bör vi fokusera på hur vi får välfärd utan att elda det fossila kol som oundvikligen måste stanna i marken och utan att skövla skogarna, anser han.

Dessutom krävs insikt om vilka effekter som väntar oss, för att kunna hantera dem så gott det går, menar Martin Hedberg.

– Om det nu kommer skyfall, torka och bränder måste vi anpassa oss. Det är bara att tugga i sig.

”Lika varmt som på vikingatiden”

Också Sverker Hellström, meteorolog på SMHI, upplever att meteorologer ifrågasätts av och till från dem förnekar klimathotet. Frågor ställs i stil med ”Varför säger ni inte att det var lika varmt på vikingatiden?”. Att metodiskt lägga fram fakta är det som går att göra, menar han. Som att solfläckar och vulkanutbrott påverkat klimatet och kommer att fortsätta göra det parallellt med de klimatförändringar människan orsakar.

– Vi förklarar att det alltid finns naturliga variationer i klimatet som kommer att finnas kvar när klimatet förändras av den ökade koldioxidhalten, säger Sverker Hellström.

Kritiken mot SMHI kommer också från motsatt håll, påpekar han. När SMHI bytte ut tidsperioden som används för att räkna ut vad som är ”normalt väder”, ansåg klimatengagerade personer att SMHI på det sättet bidrog till att tona ner klimathotet. Detta eftersom den tidigare jämförelseperioden 1961-1990 var svalare än den nya 1991-2020.

– Vi fick kritik som gick ut på att vi tonade ner klimatförändringarna, säger Sverker Hellström.

Objektiva data

Meteorologers roll är I första hand att presentera objektiva data över sådant som temperaturer och nederbörd, enligt Sverker Hellström. Att resonera kring klimatets effekter på samhället, överlåter han åt andra.

Martin Hedbergs inställning är delvis en annan. Den plattform meteorologer har genom att de presenterar väderprognoser till en bred allmänhet ger dem ett särskilt ansvar att sprida kunskap om klimatkrisen, menar han.

– Meteorologer är dessutom tränade i att kommunicera vetenskap till människor som inte har den vetenskapliga bakgrunden.

Dagens ETC har tidigare berättat om tv-meteorologer i USA som använder sitt relativt höga förtroende bland tittarna för att sprida kunskap om klimatkrisen, i ett land där 77 miljoner människor säger sig inte vara alls oroade över klimatet. I Sverige är kunskapen om upphettningen betydligt mer utbredd, konstaterar Martin Hedberg. Men meteorologer har, enligt honom, en viktig uppgift när det gäller att sätta in vädret i sitt sammanhang – i synnerhet när den extrema hettan eller översvämningen slår till.

– När man vet att en väderhändelse var jätteannorlunda sett till vad folk har upplevt tidigare, men att den kommer bli ganska vanligt och något vi behöver ta höjd för, då har man en skyldighet att berätta om det.