Den traditionella synen på robotar sträcker oftast till industrirobotar, som oftast i sin tur bygger andra robotar. Men nu har robotarna gått från att ses som medhjälpare och slavar till att bli insläppta i våra hem och i vissa fall till och med in i våra kroppar. Så vad är då en robot? Är det datorn jag sitter och skriver på eller mobiltelefonen jag ringer med? Är det den elektroniska nyckeln som kan låsa upp dörrar eller GPS:en som vänligt men bestämt talar om för dig att du skulle ha svängt höger tidigare?

Oavsett hur definitionen av vad en robot är ser ut så dyker en fråga lätt upp i huvudet, och den frågan rör främst de industrirobotar som syns på arbetsplatser – kommer robotarna en dag i framtiden att stjäla våra jobb? Om flertalet arbetsplatser har robotar till hjälp behöver kanske människorna jobba mindre och kan därmed fokusera mer på sina privatliv och sitt välmående. Skulle det innebära att den psykiska ohälsan som kostar samhället miljoner skulle minska? Eller skulle robotarna kunna se människornas eventuella välmående och då kräva detsamma? Längre semester, högre lön, fler raster på arbetstid. I en värld som styrs av kapitalism kan robotar inte utgöra ett hot för människan, menar Johan Ehrenberg diskuterar robotar och socialism.

Han är inte ensam om att tro att robotar inte utgör något hot för människan. Kerstin Dencker, styrelsemedlem i föreningen Stockholm Makerspace, menar att så länge robotar inte kan tänka själva utgör de inget hot mot människor. Hon har tidigare forskat i robotik och människans relation till roboten. I den växande Makerrörelsen är det dock inte robotar utan 3D-skrivaren som har blivit en symbol för rörelsen. Men vad händer när vi kan ladda ner prylar hemma och detaljhandeln därmed har flyttat in i vardagsrummet?

Inte heller Martin Edin Grimheden, lektor i mekatronik på KTH, tror att robotar utgör något större hot för människan. Under förra året byggde några av hans studenter en hyllningsrobot till artisten Robyn för att locka fler kvinnliga studenter till högskolan. Teknik och feminism kanske är två frågor som inte vid första anblick kopplas samman, men i ett långt samtal diskuterar Jenny Sundén, forskare inom genus och teknik, teknikens möjligheter och begräsningar som verktyg för en radikalt feministisk politik. Avsaknad av kvinnor behöver inte innebära avsaknad av feminism. 

Steget till robotar som kan tänka själva ligger en bit i framtiden. Framstående forskare inom området, bland andra Stephen Hawking, menar att vi inte tar riskerna med artificiell intelligens på tillräckligt stort allvar. Att upptäckten av AI skulle vara det största som har hänt i mänsklighetens historia, samtidigt som det kan bli det sista. Skulle de smarta robotarna göra revolution mot oss människor? Står vi framför en robotdystopi eller utopi? Detta, och mycket mer, diskuteras i ETC Helg.