Det var kroppen som till sist satte stopp.

Under lång tid hade han tagit värktabletter men i höstas gick det inte längre. Han gick till sjukhuset och de konstaterade att foten gått sönder, att han led av benskörhet, hade ett väldigt försvagat skelett. Han fick en månads sjukskrivning då han skulle gå till en sjukgymnast.

Arbetsvillkor satta i system

Everth Jader Toledo berättar för ETC att han inte tilläts sjukskriva sig. Det blev ingen sjukgymnast. Istället fick han fortsätta bära tunga lådor och lägga ut golv. Han missade sitt återbesök på sjukhuset i mars, det gick inte att komma loss från jobbet. Till sist gick det inte. Hans sista arbetsdag var den 31 mars. Nu har han flyttat in hos en kompis och kämpar med att hitta den minst smärtsamma ställningen att sitta eller ligga i.

Bolaget som Everth Jader Toledo har jobbat på heter Nordiska golv, och chefen där vill inte kännas vid den här berättelsen. Men Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotlands regionstyrelse, menar att sådana arbetsvillkor är satta i system på Nordiska golv sedan 00-talet, då han hade sin första förhandling med dem.

2011 stämde Byggnads Nordiska golv tre gånger inför Arbetsdomstolen, bland annat för att ha stulit lön från arbetare. Samma år ingick parterna en förlikning där facket också fick företagets chef samt ekonomiansvarige till ett möte där de försäkrade att de nu förstår reglerna.

I samband med det sa Roger Johansson, dåvarande vice ordförande och avtalsansvarig på Byggettan i Stockholm, till Byggnadstidningen: ”Vi lägger det gamla bakom oss och ska nu se till att företaget följer avtalet”. Tio år senare frågar ETC vad som hänt.

– Det har inte gått så bra, svarar Tomas Kullberg på Byggnads.

2012 avslöjade Byggnadsarbetaren att företaget betalade ut svarta löner på 6 000–7 000 kronor i månaden, till folk som arbetar långt över normal arbetstid. En av de som intervjuades var inte nöjd med hur de stora fackförbunden försvarar papperslösas intressen. Han sa: ”De gör ingenting. De borde stänga arbetsplatserna.”

Nu vittnar Everth Jader Toledo och andra tidigare anställda om hur Nordiska golv fortsatt utnyttja arbetare i alla år. Företaget fortsätter förfalska byggarbetsplatsernas ID-kort, har lönesystem som strider mot kollektivavtalet, hotar anställda och betalar ut för lite lön.

På Nordiska golvs hemsida finns idag både vackra parkettgolv, glada kunder – och Byggnads logga. För trots att facket enligt egen utsago vetat att företaget har utnyttjat arbetare sedan 00-talet har de fortfarande kollektivavtal med Byggnads. Att ha kollektivavtal är en nyckel för företag som Nordiska golv, eftersom det oftast krävs för att få kontrakt som underentreprenör på stora byggen.

Kollektivavtalets PR-funktion

Att LO-fack tecknar kollektivavtal med oseriösa företag som de sedan inte har förmåga att kontrollera eller blockera retar många av de mest utsatta arbetarna. Daria Bogdanska, som skrev om sina erfarenheter av Malmös restaurangbransch i boken ”Wage Slaves”, har berättat hon inte fick hjälp av Hotell- och restaurangfacket. Tvärtom är företaget hon jobbade för – liksom andra som gång efter annan avslöjats med att utnyttja arbetare under slavliknande villkor – fortfarande med på ”Schysta listan”, som är fackets sätt att ge vägledning till konsumenter som vill välja restauranger med goda arbetsvillkor.

Gigwatch, som granskar Foodora och andra företag i den så kallade gigekonomin, menar att kollektivavtal idag ”först och främst fått den rena PR-funktionen att förbättra företagens rykte bland allmänheten”.

Kan inte riva upp avtal

Men LO-facken vill att så många som möjligt tecknar kollektivavtal. Det är idag också väldigt enkelt att göra det. Oftast räcker det att gå med i en arbetsgivar- eller branschorganisation. Så har Nordiska golv gjort. Genom sitt medlemskap i Byggföretagen är de automatiskt kollektivavtalsanslutna. Enligt Tomas Kullberg på Byggnads går det därmed inte att riva upp kollektivavtalet, ens om facket skulle vilja.

Vad kan ni göra då?

– Om vi pratar om Nordiska golv, så är det ekonomisk konflikt, eller blockad, att stänga dem ute på det sättet.

Varför har ni inte gjort det under alla dessa år?

– Jag skulle vilja säga att det är för att vi springer inte på dem så himla ofta, de ligger i skymundan, gör korta och snabba jobb, vi hittar dem inte riktigt, de göms lite för när vi kommer så försvinner de från arbetsplatsen.

Det finns idag i Sverige många företag som är bra på att utnyttja arbetare, borde ni hitta andra sätt att komma åt sådana företag?

– Vi behöver ha ett samarbete med Byggföretagen för hur man hanterar de här företagen som inte sköter sig, eller som utnyttjar människor, för Byggföretagen får indikationer på vart de är och vilka arbetsplatser de är på. Då kan vi tillsammans göra förändringar genom att pratar med dem som tar in Nordiska golv som underentreprenörer, så att man krymper deras marknad.

Ni har inte samarbete med Byggföretagen idag?

– Inte på det sättet.

Har ni försökt ha det eller är det en ny insikt att ni behöver ha det?

– Det har funnits lite till och från, det har varit beroende på personer, varit väldigt personifierat.

”Nästan slavarbete”

Everth Jader Toledo berättar att han och flera av hans kollegor tog kontakt med Byggnads, men att facket meddelade att de inte kunde hjälpa till med sådant som hade hänt, bara med det som skulle hända framöver.

– Jag blev ledsen, jag har jobbat så många år för ett och samma företag och så kan jag inte få hjälp, det är ledsamt, säger Everth Jader Toledo.

Han sammanfattar sina år på Nordiska golv som ”nästan slavarbete”.

Varför slutade du inte tidigare, om det var så dåligt?

– Jag pratade med kollegor som jobbade på andra företag och de klagade också på att de var skyldiga månadslöner, att de tvingades betala tillbaka löner. Jag tänkte att om jag byter jobb kanske det blir likadant, eller värre.

Facket bekräftar bilden

Everth Jader Toledos bild av att utnyttjande av utländska arbetare är utbrett i byggbranschen bekräftas av Byggnads. ”Arbetsmiljön på den svenska byggmarknaden har aldrig någonsin varit så segregerad,” skriver Byggnads till Riksrevisionen som förra året skickade ut en enkät till LO:s 14 medlemsförbund.

ETC har tagit del av enkätsvaren, där Byggnads också skriver: ”Förekomsten av arbetskraftsexploatering i byggbranschen är numera så pass omfattande att situationen blivit nästintill ohållbar. En, ur ett historiskt perspektiv, både attraktiv och respekterad bransch, har under de senaste 10 åren blivit föremål för oseriösa och fuskande arbetslivskriminella företag, som tagit allt större plats. Dessa företag åsidosätter systematiskt gällande arbetsvillkor, arbetsmiljöregler, kollektivavtalsenliga löner och ersättningsnivåer. Arbetstagare med svag ställning på svensk arbetsmarknad utnyttjas brutalt.”

Riskfritt att utnyttja

Och den situationen gäller inte bara på de svenska byggena. Det klargörs med all tydlighet i en rapport som Riksrevisionen publicerade i december. Där konstaterar myndigheten att det i princip är riskfritt att utnyttja utländsk arbetskraft, att ”bristerna finns i alla delar av systemet” och att det statliga ansvaret framför allt ligger hos regeringen som måste ge myndigheter tydligare mandat och direktiv. Regeringen svarade nyligen på Riksrevisionens rapport. De anger ett antal justeringar i arbetet, men enligt författaren till Riksrevisionens rapport, Yvonne Thorsén, ”presenteras inte några stora nyheter, de insatser och utredningar som diskuteras var i stort sett kända då vi gjorde granskningen.”

Yvonne Thorsén menar att Sverige skulle kunna lära av hur länder som Finland, Storbritannien och Belgien ”arbetar framgångsrikt mot arbetskraftsexploatering”.

– I deras system är det centralt att myndigheterna kan kontrollera arbetsvillkor för de personer som de misstänker kan vara utsatta för arbetskraftsexploatering.

Men att ge myndigheterna mer makt skulle kunna vara ett hot mot den svenska modellen, vilket den svenska regeringen motsätter sig. Enligt Yvonne Thorsén är det dock en komplex fråga, och det kan vara möjligt att hitta lösningar som bibehåller den svenska modellen samtidigt som myndigheterna får fler verktyg att kontrollera företag och hjälpa de mest utsatta arbetarna på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen valde dock att inte ens utreda frågan. Ett tungt ansvar ligger därmed kvar hos facken. Och idag tar LO-facken inte det ansvaret, enligt utländska arbetare som ETC talat med.

En av dem berättar att hon ringde Byggnads i hemlighet för några år sedan och berättade att hon och ett tjugotal andra anställda hade problem med sin arbetsgivare som inte betalade ut rätt lön. Den fackliga företrädaren lovade att hjälpa till. Men Byggnads kom aldrig. Till sist ställde hon öppet fackliga krav på sin arbetsgivare vilket enligt henne resulterade i att hon förlorade jobbet. Hon skulle aldrig rekommendera någon att gå med i Byggnads, säger hon idag.

– Det är ett starkt fackförbund och de har god ekonomi, därför kan jag inte tro på dem när de säger till mig att de inte kan göra en inspektion för att de har för mycket jobb och inte mäktar med. De är inte seriösa och inte ärliga, jag skulle inte rekommendera dem, absolut inte.

Hon är inte den enda som uppger sig ha sparkats för att ha drivit fackliga frågor, eller bara varit facklig medlem. I slutet av oktober förra året kallade Byggnads i Stockholm företaget Stabil bygg & ställningar till förhandling. Företaget hade inga omklädningsrum och för lite lön hade betalats ut i ett antal fall. Tre månader senare fanns inga medlemmar hos Byggnads kvar på företaget. De som kunde visa ett kvitto på utträde fick vara kvar, medan resten fick gå. Att det var just för att de var medlemmar i facket som de sparkades framgår av hemliga inspelningar som ETC tagit del av. Även för Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotlands regionstyrelse, är det uppenbart att fackmedlemskapet var grunden för uppsägningen.

För att komma undan med detta flyttade Stabil bygg & ställningar de arbetare de ville ha kvar – de som inte var med i något fack – till ett annat bolag. Denna process bakbinder Byggnads, menar Tomas Kullberg.

– Lagmässigt och avtalsmässigt är det egentligen inga fel att göra så. Förutom att det är moraliskt helt fel.

Föreningsrättskränkning

Men fackföreningen Stockholms LS av SAC är av en annan uppfattning. Flera arbetare som gått över dit driver ett fall mot Stabil bygg & ställningar till Arbetsdomstolen, eftersom de menar att uppsägningarna skett på ett felaktigt sätt. Stockholms LS har vidare upptäckt löneskulder och drivit in omkring 100 000 kronor i löner. Fyra arbetare driver också ett fall där de menar att Stabil bygg & ställningar gjort sig skyldiga till föreningsrättskränkning när de avskedat dem för att de var med i facket. Detta menar även Byggnads, men de driver inget fall.

En av de som sparkades är Engels Lopez, som är medlem i Stockholms LS och kommer från Nicaragua.

– Det känns som att det som hänt oss liknar vad som händer i latinamerikanska länder. Jag trodde inte att sådant här händer i Sverige, jag trodde att det här är ett demokratiskt land, säger han.

Tomas Kullberg på Byggnads förstår en del av de här människorna är besvikna:

– Det är det vi kan se på Stabil, att om de blir medlemmar så har de inget jobb kvar. Men formellt sett i lagstiftningen har vi inga verktyg att säga nåt.

Även Stabil bygg & ställningar, som inte har svarat på ETC:s frågor till detta reportage, har kollektivavtal med Byggnads.

Har ni varit i kontakt med Byggföretagen och sagt att ni kanske inte borde ha med det här företaget?

– Nej, vi lägger oss inte i det, det gör vi inte. Det måste Byggföretagen sköta själva i så fall.

Kunde Byggnads gjort något annorlunda i den här processen för att det här inte skulle ha hänt eller för att göra något åt det?

– Nej, säger Tomas Kullberg.

Han berättar att andra företag gjort sig av med fackligt anslutna genom att lägga ned företaget och starta ett nytt – ofta med samma namn men ett annat organisationsnummer – där alla utom fackmedlemmarna anställs. Han uppskattar att det händer två gånger om året i genomsnitt, bara i Stockholmsregionen.

En blockad eller någon annan stridsmetod hade kanske berättat för företaget att de inte kan fortsätta agera på ett sånt här sätt?

– Ja absolut, det kan man göra, men jag tror inte att företagsledningen är så intresserade av att höra vad vi säger. I det läget går vi mot beställarorganisationen som tar in Stabil som underentreprenör, vi har dialog med dem och meddelar hur Stabil har handhavit sin personal.

Sen är det upp till dem att göra vad de vill med den informationen?

– Ja.

När ni inte agerar blir det väl som en signal till arbetare att de kanske gör bäst i att inte påtala problem på sin arbetsplats, för då kan bli av med jobbet?

– Nej, det skulle jag inte vilja säga, någonstans kommer vi att jaga Stabil bygg fortsättningsvis, med hur de hanterar kollektivavtalet, och se till att de får en tyngre resa ute på marknaden.

Engels Lopez förstår att kollektivavtal är viktiga att ha:

– Men när det kommer till verkligheten verkar det som att Byggnads har som ett monopol. De pressar inte och kontrollerar inte att kollektivavtalet följs. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.