Risk för stroke och infarkt kopplas till utbildningsnivå

– Vi visar att i låginkomstländer så har de med lägre utbildning, trots att de är smalare och har mindre diabetes, ändå relativt de som har högre utbildning högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Annika Rosengren, medicinprofessor på Sahlgrenska akademin.

Hon är en av forskarna bakom studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

20 olika länder

Forskarna har samlat in data från cirka 150 000 personer i 20 olika länder under flera års tid. Testpersonernas ekonomiska tillgångar, utbildningsnivå och hälsotillstånd kartlades. I låginkomstländer syntes en tydlig skillnad mellan personer med olika utbildningsnivå.

– Det är drygt fördubblad risk, säger Annika Rosengren.

Hon förklara att det finns en pågående diskussion om hur hälsan bäst ska främjas i långinkomstländer, om det finns ett behov av att förebygga den här typen av sjukdomar.

– Nu visar vi att även hjärt- och kärlsjukdomar hotar lågutbildade människors liv och hälsa i de här länderna. Det är särskilt allvarligt eftersom många av de som drabbas i de här länderna inte har råd med behandling.

Gäller inte höginkomstländer

Samma sak kan dock inte sägas för människor med olika utbildningsnivå i höginkomstländer, som Sverige och Kanada. Här sammanfaller mönstret för hjärt- och kärlsjukdomar med de andra fetmarelaterade sjukdomarna.

– I Sverige så oavsett om man bor på en flyktingförläggning eller i Hovås så ringer man en ambulans och kommer till sjukhus och får behandling för sin infarkt, säger Annika Rosengren.

Här är det dessutom lågutbildade som i högre utsträckning lider av fetma och dess följdsjukdomar, som diabetes och högt blodtryck, eftersom det bland högutbildade finns ett större fokus på livsstil och fler möjligheter att göra hälsosamma val. Dessutom är mediciner här relativt sett betydligt billigare i Sverige och priserna är, enligt Annika Rosengren, också överkomliga för lågutbildade.

Annika Rosengren har tidigare gjort en pilotstudie med 1000 människor i Göteborg, där hon jämförde olika områden i nordöstra och sydvästra Göteborg. Det blev en jämförelse mellan de högst och minst socioekonomiskt belastade områdena.

Stora skillnader i Göteborg

Där kunde hon se att andelen som led av fetma i nordost låg på en tredjedel, medan samma siffra i väst var en sjättedel. När det gällde diabetes var förekomsten i nordost den dubbla den i väst.

– Vi såg väldigt stora kontraster. Så det finns väldigt stora skillnader även i Göteborg.

Vill ta reda mer om orsakerna

Nästa steg för Annika Rosengren är att ta reda på mer om hur orsakerna bakom hjärt- och kärlsjukdomar kopplat till utbildningsnivå.

– Påverkar det åderförkalkningen eller inflammationer i kroppen? Vad är det i att vara lågutbildad, vilka är mekanismerna för det? Det ska bli spännande att ta reda på.