Häromveckan utbröt två stora skogsbränder i länet samma dag. Första larmet gällde ett skogsområde i Målhammar i Västerås kommun och krävde ett släckningsarbete som fortsatte hela dagen. En annan brand rasade ungefär samtidigt vid Stentjärnsmossen i Surahammar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– När det är flera bränder på samma gång blir det extra påfrestande för oss. Men vi hade resurser och man får ta hjälp av angränsande kommuner för att hantera bränderna, säger brandingenjör Tony Iseklint.
Denna sommar har präglats av att det är extremt torrt i skog och mark. Från den 14 juli har det varit eldningsförbud i Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Strängnäs och Eskilstuna kommuner.
”Vi vet att det kan gå snabbt”
Tony Iseklint förklarar att räddningstjänsten har dragit erfarenheter och utvecklat sättet att hantera skogsbränder efter branden i Västmanland som bröt ut den 31 juli 2014 och utvecklades till den största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet.
Ett område stort som 25 000 fotbollsplaner brann upp. Hundratals militärer, frivilliga och brandmän kämpade dygnet runt under veckor för att släcka bränderna. Skadorna och räddningsinsatsen kom med en prislapp på minst 1 miljard kronor.
– Nu håller vi väldigt noggrann koll på värden som kommer från SMHI om hur torrt det är i marken, och i de olika ytskikten. Ifall vi vet att det är torrt i marken så ser vi till att dra på resurser i god tid. För vi vet att det kan gå snabbt då, fortsätter Tony Iseklint.
Elin Sjökvist, meteorolog och klimatexpert på SMHI, förklarar att SMHI:s beräkningar som kom förra året tyder på att man kan förvänta sig en förlängd brandrisksäsong i framtiden. Hon och hennes kollegor har analyserat skogsbränder utifrån två olika framtida utvecklingsvägar.
– I ett varmare klimat förlängs växtsäsongen i Sverige och detta gör att mer fuktighet tas upp ur marken. Dessutom ökar avdunstningen på grund av den ökade temperaturen. Marken blir torrare på sommaren, och hur torrt det blir i framtiden beror på hur mycket vi globalt sett lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser. Risken för skogsbränder ökar således med ett varmare klimat, säger hon.
Hon förklarar att de analyser som gjordes för rapporten berättar att brandrisksäsongens längd i dag är omkring 40 dagar per år i Västmanlands län.
– Om de globala utsläppen begränsas inom en snar framtid ökar säsongen till cirka 50 dagar i slutet av seklet. Om de inte begränsas och i stället fortsätter att accelerera beräknas säsongen till cirka 70 dagar i slutet av seklet, fortsätter Elin Sjökvist.
Hon menar att brandriskmodellerna som de följde i forskningen beskrev brandrisken väldigt bra under branden i Västmanland 2014.
– Så brandriskprognoser är ett viktigt verktyg för att förhindra och bekämpa skogsbränder, säger hon.
Malin Dreifaldt, beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Västmanland, förklarar att klimatförändringar är en del av Sveriges nationella säkerhetsstrategi och finns med i beräkningarna som ett av åtta primära hot mot befolkningen och landet. En utgångspunkt inför framtiden är att hela landet kommer att påverkas kraftigt av ett förändrat klimat och att flera verksamheter och samhällssektorer kommer att beröras i olika omfattning.
Hon var i beredskap på länsstyrelsen häromveckan då de två skogsbränderna rasade. Länsstyrelsen avgör hur mycket skogsbrandflyget ska vara i luften för att bevaka och lokalisera skogsbränder. Hon följer också prognoser från SMHI för att göra bedömningar.
Bränder varje sommar
SMHI gör analyser baserat på yttorrhet och hur torrt det är i mullen. Ifall det är väldigt torrt i marken så kan exempelvis ett blixtnedslag göra att det ligger och pyr även om det har regnat.
En skillnad i dag jämfört med innan 2014 är att det tas dagliga beslut gällande skogsbrandflyget.
– Varje morgon fattar länsstyrelsen beslut om hur mycket och vilken sträcka brandflyget ska flyga under dagen. Från och med i år har vi en ny rutin att vi har kontakt med inre befäl inom Räddsam Mälardalen. Vi diskuterar fram hur mycket flyg som ska sättas in, säger hon.
Malin Dreifaldt konstaterar att länet är drabbat av skogsbränder i stort sett varje vecka under sommaren.
– Jag tror inte att folk vet att vi under en vanlig sommar har väldigt många skogsbränder. Kanske är det dock så att man uppmärksammar det på ett annat sätt sedan händelserna 2014. Under en vanlig sommar brinner det mycket, och nu när det är extremt torrt så brinner det naturligtvis ännu mer. SMHI har också gått ut med varningar i stort sett varenda morgon under flera veckors tid, säger hon.
När de två skogsbränderna härjade under vecka 29 var brandriskprognosen 5E, alltså den högsta på skalan (E innebär att det är extremt torrt).
– Då är det inga konstigheter alls att det uppstår två skogsbränder under samma dag. Skogsbrandflyget fångar upp bränder tidigt så att det inte behöver bli så stort. Allmänheten hjälper också till genom att höra av sig. Det gäller att vara beredd hela tiden. Man räknar helt enkelt med att det uppstår skogsbränder, säger hon.
Allmänhetens engagemang stort
Efter skogsbranden 2014 skrevs 26 olika utvärderingar av krishanteringen. I stort sett samtliga kritiserade bristen på samarbete mellan olika myndigheter, kommuner och andra aktörer. I förslag som MSB, alltså Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har lagt fram till regeringen under 2016 vill man bland annat utreda tillgången på geodata så att alla inblandade parter arbetar efter samma karta.
I rapporten kan man läsa att en genomtänkt strategi för kunskapsförsörjning om klimatförändringens effekter på samhällets krisberedskap är en förutsättning för att kunna möta framtidens hot, risker och utmaningar.
Man konstaterar också att det är tydligt att det finns ett stort engagemang och ansvarstagande hos enskilda människor att bidra i arbetet. Man vill också öka individens kunskap och beredskap.
– Västmanlandsbranden har inneburit ett antal åtgärder för skogsbruket och för räddningstjänsten. I förlängningen innebär branden att vi ställer oss frågor kring om vi måste göra något mer långsiktigt som vi kanske har missat. Då är de här långsiktiga klimatberäkningarna som SMHI har gjort en del i det. Kanske ska vi också göra andra modeller? Vi har tittat på om det är dags att Sverige eller Norden börjar fundera på om vi kan förbättra de modeller vi har. Det är ett långsiktigt och mycket svårt arbete. På kort sikt kör vi vidare med sexdygnsprognoser och sprider också dessa till allmänheten bland annat via en app, säger brandingenjör Leif Sandahl på MSB.
Lars Gullberg, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, har ofta återvänt till områdena som brann 2014.
– Det är fantastiskt att se hur naturen läker rätt så snabbt. Det finns dock några områden som har brunnit så hårt att det bara är berg och sten. Men till största delen kommer det att växa ny skog.
Nu är det växternas färger som dominerar på stora delar av området, i stället för det svarta efter branden.
– Det är en fröjd att titta på. Rådjur och älg älskar att äta bland annat rallarrosen som växer där. Så det kommer antagligen att bli en explosion av vilt i området, säger Lars Gullberg.
