Erland Caldaras är kritisk till den politik som förs i många kommuner, där man försöker att lösa problemet med EU-migranternas läger genom att avhysa dem som bor där. 

– I Sverige går människor och oroar sig för ebola, som är en sjukdom som finns långt härifrån. Men den stora risken för epidemier har vi alldeles in på oss. Om människor tvingas att fortsätta leva utan tillgång till vatten och avlopp så är det en tidsfråga innan vi får ett hälsoproblem. Börjar sjukdomar spridas så kan det bli svårt att hejda dem, säger han.

Nödvändigt upplåta mark

Att tro att problemet kommer att upphöra för att man tömmer de tältläger som har uppstått och försöker få invånarna att resa härifrån, ser inte Erland Caldaras som ett realistiskt alternativ.

– Detta handlar om fattiga människor som inte har något fungerande alternativ. Hade de haft det hade de inte suttit på marken i kyla och regn för att få ihop 30, 40 kronor på en dag. Avvisar vi tio av dem så kommer det ändå att komma hundra till inom kort, säger han.

Att kommunen upplåter mark, där de som bor där kan sköta sin personliga hygien, är enligt Erland Caldaras en nödvändighet.

– Det är inte frågan om att vi permanentar tältläger. Den typen av bosättningar kommer vi att få leva med ändå. Att ge dem som bor där tillgång till vatten är en ren akutåtgärd, säger han.

Erland Caldaras tillbringade sommarhalvåret med att åka runt i landet med en trähusvagn som fungerar som en mobil utställning om de svenska romernas historia. Under sina resor har han med egna ögon sett hur antalet EU-migranter som tigger har ökat över hela landet. Erland Caldaras, som själv är rom, pratade med många av de EU-migranter han mötte under sina resor. Han säger att majoriteten av dem är romer och att det är ett av huvudskälen till att de lever i en sådan fattigdom. 

– Rumänerna höll romer som slavar i 400 år. Det upphörde inte förrän 1864. Synen på romer som ett slavfolk lever kvar hos många rumäner än i dag. Att EU har avsatt stora summor till att bekämpa fattigdomen bland romer som den rumänska staten inte har hämtat ut, säger något om hur litet intresset för att göra något är i landet, säger han.

Attityden måste ändras

Enligt Erland Caldaras är det inte förrän attityden mot romer ändras i länder som Rumänien och Bulgarien som fattiga romer kommer att sluta åka västerut för att försöka tjäna lite pengar. 

– Det finns mellan 2 och 2,5 miljoner romer i Rumänien och ungefär 1 miljon i Bulgarien, och den siffran talar för att vad vi har sett nu bara är en början, konstaterar Erland Caldaras.