Riksdagspolitiker grät till ­barnens berättelser

– Vi vill förmå dem att ändra lagen och skydda de här barnen. Vi har själva berörts tills vi gråter av barnens berättelser. Nu ville vi låta dem nå politikernas hjärtan, tina dem, säger Anna Lindberg.

– Vi ville visa att de är riktiga barn. Och det lyckades, riksdagsledamöterna grät och sa att de måste göra något. Nu hoppas vi att de i sin tur kan påverka sina partikamrater, fortsätter Janina Bengtsdotter.

Tusentals barn 

När Anna Lindberg och Janina Bengtsdotter först träffade familjerna 2015 och fick höra hur hur de flytt från väpnade konflikter, hedersförtryck och våld utgick de ifrån att familjerna skulle få stanna.

– Det var absolut självklart för mig. Efter att ha hört deras starka berättelser kunde jag inte föreställa mig någonting annat, berättar Janina Bengtsdotter.

Men så blev det inte. Allt ­hårdare praxis och den tillfälliga lagen som begränsar möj­ligheterna till uppehållstillstånd i Sverige har lett till att så många som 2000 barn nu hotas av utvisning bara till ­Afghanistan.

– De här barnen minns inte Afghanistan. De har rotat sig här, har svenska vänner, går i förskola och skola. Det är inte rimligt att de ska utvisas, säger Anna Lindberg.

Bär släktens heder

Kvinnor och barn är särskilt utsatta i Afghanistan och många av familjerna har flytt för att skydda sina döttrar för tvångsgifte. Janina Bengsdotter tycker att det är anmärkningsvärt att Sverige utvisar både vuxna och barn till Afghanistan, men särskilt de unga flickorna.

– Det är kvinnan och flickan som straffas, de bär hedern för hela släkten. Det kan handla om något som hänt för flera generationer sedan eller om att lösa en konflikt om mark, ­berättar hon.

Anna Lindberg understryker att det inte enbart är kulturellt utan också någonting som eskalerar i takt med att säkerhetsläget i Afghanistan blir allt värre.

– De blir betalning. Det är inte så att någon vill sälja sin dotter, men till slut har de inget annat val, säger hon.

Riskerar bli bortgift

En av de som har ett beslut om att utvisas är Mahdiah, 8 år. Hon har bott i Sverige i 4 år och minns ingenting från Afghanistan, men hon vet att det råder väpnad konflikt i landet.

– Man kan dö där, jag vill inte åka dit. Jag vill leva här, säger hon.

Hon är också medveten om att hon riskerar att bli bortgift om de utvisas.

– Jag vill inte gifta mig. Man kan få en riktigt gammal man. Jag blir rädd när jag tänker på det, fortsätter hon.

Hon känner sig hoppfull att få stanna i Sverige och efter att ha träffat riksdagsledamöterna tror hon inte att hennes familj kommer att utvisas.

– Jag är ett barn. Jag tror inte att Sverige kommer göra så, säger hon.