Därför införs betyg från årskurs 4 – redan i år

Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet stöder förslaget.

– Vi kommer att avslå hela propositionen. Den går emot all forskning som finns. Det finns ingen evidens för att det här skulle vara bra för skolan eller barnen, sa Daniel Riazat, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och ledamot i utbildningsutskottet, till Dagens ETC före omröstningen.

Han tycker att tidpunkten för omröstningen är en förolämpning mot skolans personal som just nu har fullt upp med att hjälpa eleverna nå målen under pandemin och många är engagerade i den pågående debatten om de ekonomiska förutsättningarna för friskolor och kommunala skolor.

– Det verkar som om det fortfarande är Liberalerna som styr Socialdemokraternas skolpolitik, säger han.

Försök med betyg från årskurs fyra har gjorts sedan 2017. Från början skulle upp till 100 skolor delta i försöket, men endast 11 skolor anmälde sig. Utvärderingen av försöket är ännu inte färdig. I den ingick även att utvärdera effekterna av betyg från årskurs sex.

Beslutet träder i kraft den 1 april och ger möjlighet för skolor att betygssätta alla sina mellanstadieelever från och med höstterminen 2021. Skolor som väljer att införa betyg slipper de nuvarande individuella utvecklingsplanerna som elever ska få varje termin.

Kritik från flera håll

Kritik mot förslaget kommer från flera håll, även från organisationer som inte är entydigt negativa till betyg. Lärarfacken är kritiska på grund av att det saknas forskningsstöd för att betyg skulle vara positivt för elevers lärande. Barnombudsmannen, BO, är kritisk för att eleverna inte har fått komma till tals.

Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och regioner, SKR, uttrycker kritik mot beslutet på grund av att inte alla skolor kommer att ha samma system och att beslutet ligger hos rektor och inte skolans huvudman, vilket riskerar att göra att beslutet ändras varje gång en skola byter rektor.

Betygsforskaren och professorn i pedagogik Christian Lundahl vid Örebro universitet är med i den forskningsgrupp som tillsatts för att utvärdera försöket. Han konstaterar i Lärarnas riksförbunds tidning Skolvärlden att skälet för betyg i årskurs fyra är rent politiskt. Regeringspartierna gick med på det för att få stöd av januaripartierna i andra frågor.

– Politikerna har inte lyssnat på oss vad gäller när i ålder betyg ska sättas. Visst, det finns många områden där politikerna fattar beslut utan att det finns forskning att luta sig mot, men just i det här fallet finns det forskning som pekar på att det kan bli problematiskt med tidig betygssättning. Man borde nog ha varit lite mer försiktig och sett mer till skolans och barnens bästa, snarare än att chansa med tidiga betyg för att kunna skapa en politisk sammanhållning, säger han till Skolvärlden.