Inte mindre än åtta sverigedemokratiska riksdagsledamöter valde att hålla anföranden i i kammaren under debatten om den nya könstillhörighetslagen. Från de andra partierna var det två eller tre ledamöter som gick upp.
Debatten drog ut på tiden och länge var det oklart om riksdagen skulle hinna rösta om ny könstillhörighetslag som planerat. Centerpartiets ledare Muharrem Demirok var en av dem som anklagade SD för att medvetet försöka förhala beslutet.
– Det ser ut som en förhalning av SD och KD. Det kommer inte ändra något i sak. Det är ett sista halmstrå de griper efter, säger Demirok till TV4.
Det här tillbakavisades bestämt av SD:s presschef Oscar Cavalli-Björkman.
– Vi hade egentligen ännu fler talare som ville vara med eftersom det engagerar många i partiet, säger Cavalli-Björkman till TT.
När riksdagens väl gick till omröstning strax efter klockan 16 vann socialutskottets förslag till könstillhörighetslag med 234 ja mot 94 nej. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hade yrkat på en återförvisning av förslaget till socialutskottet, men det röstades ned av de övriga ledamöterna.
Det som på förhand omnämndes som en politisk storm där flera ledamöter bryter med partilinjen blev en mild bris. Endast socialdemokraten Patrik Björck och moderaten Ellen Juntti bröt partilinjen och röstade mot att lägga fram lagen. Flera partier hade frånvarande ledamöter.
Leonid Yurkovskiy var en av de ledamöter från SD som valde att debattera lagförslaget i riksdagen. Han sa att det finns personer som ”identifierar sig som djur” och att andra ser sig som överviktiga när de egentligen är undernärda och jämförde det med att det enligt den nya lagen ska bli lättare att byta juridiskt kön utifrån självidentlifikation.
MP: "En kompromiss"
Johan Hultberg (M), som representerade Moderaterna i debatten, var upprörd efter Yurkovskiuys replik och sa att SD:s nonchalans och raljans säger mycket i sig.
– Vi i den här kammaren måste ta de här människornas livssituation på större allvar än så. Det är motbjudande.
Miljöpartiets Ulrika Westerlund sa i sitt anförande att det är obegripligt och ovärdigt att Sverige fått en sådan debatt om det förslag som ligger på bordet. Lagförslaget är en kompromiss, enligt Ulrika Westerlund.
– Miljöpartiet hade gärna velat att vi gick längre. Det här förslaget handlar inte om självbestämmande, vilket många andra länder har. Det är ett kompromissförslag som gör livet lite lättare för transpersoner. Men det är inte i linje med ”best practice” internationellt.
Efter den långa debatten och omröstningen har Ulrika Westerlund blandade känslor.
– Ja, det är blandade känslor, helt ärligt. Jag är glad över att det har blivit en förbättring och det känns som ett konstruktivt styrkebesked att sex partier har kompromissat och landat i den här varianten. Det blir en förbättring men det blir ju inte helt bra. Vi har fortfarande den mest restriktiva lagen i norden förutom Färöarna. Det är en ganska märklig situation tycker jag. Det är så klart bra att vi lyckades med detta. Men det är blandade känslor för det är lätt att se hur synen på transrättigheter har backat rätt radikalt över det senaste decenniet. Det är en oroande utveckling.
Muharrem Demirok bär en knapp med transflaggans rosa och ljusblåa färger.
– Jag bär den för att det är en glädjens dag för så många. Äntligen ska Sverige få en modern könstillhörighetslag. Vi ska också stå upp mot mycket av det föraktet och direkta osmakligheterna som vi har sett i kammaren idag.
Demirok lyssnade på stora delar av debatten och lyfter särskilt fram att den röstades igenom i bred enighet.
– Det var fint att se den samörighet och breda enighet som fanns hos de sex partier som valt att driva den här frågan. Sen fick jag också höra en del osakliga och osmakliga argument från de som ville stoppa lagen. För de flesta av oss kommer lagen inte att märkas överhuvudtaget, vi berörs inte av den. Men för gruppen som faktiskt berörs kan detta betyda en helt ny möjlighet till ett fungerande liv. Att man får den respekt och det bemötande som man faktiskt förtjänar. Jag tycker också att vi ska ha med oss, efter de senaste veckornas debatt, vilket otroligt förakt som fortfarande riktas mot transpersoner och hbtqi-personer. Det är chockerande.
Kristdemokraternas Magnus Jacobsson satt i riksdagen första gången 1998. Debatten om könslagen är den längsta han varit med om, säger han till Dagens ETC.
– Det tror jag är ett uttryck för, oavsett vad man har för uppfattning, att det finns en djup och genuin känsla och förståelse för att det finns människor som mår dåligt och far illa. Det jag försökte säga i mitt anförande var att det vore bra om vi inte lägger ord i mun utan har respekt för varandras argumentation. Och jag tycker att stora delar av debatten var respektfull. Det är ett svårt ämne.
Regeringsunderlaget är splittrat, och Magnus Jacobsson tycker att moderater och liberaler går för fort fram.
– De som följer frågan vet också att man till exempel anmälde staten i Storbritannien. Det här är inte så jätteenkla frågor som man ibland säger. Men jag tycker att själva debatten fördes i god ton. Jag hade givitvis önskat att riksdagen återförvisade lagen så att vi fick en till remissomgång och tre månader till, även om jag kanske personligen inte tror att resultatet hade blivit så annorlunda.
Vänsterpartiets Karin Rågsjö säger att debatten inte hade varit lika stor för tio år sedan.
– Då hade det inte ens varit någon fråga.
Du var uppe flera gånger i talarstolen, vad tyckte du om debatten?
– Jag tyckte att den var helt skruvad. Sverigedemokraterna hade bestämt sig för att filibustra. Och då ska man ju göra så att pratar väldigt länge men det gjorde de inte. De sa samma saker, alltså verkade det ganska oorganiserat trots allt. Målet var att skjuta fram det till imorgon för att få vinna en liten vinst. KD var lite mer coola men SD var klart över gränsen. De visade tydligt sin transfobi och vad de står för. Det var solklart.