Orden är artisten och modellen Andreas Wijks, och kommer från en intervju i Dagens Nyheter, där han berättar om hur han blev utsatt för omvändelseförsök i Pingstkyrkan.

I början av juli kom resultatet av en statlig utredning som bland annat hade till uppgift att undersöka en kriminalisering av omvändelseförsök. Utredningen såg inget sådant behov. Att i ett religiöst samfund utöva omvändelseförsök, exempelvis genom förbön, omfattas redan av befintlig lagstiftning. Det anser hovrättsrådet Maria Hölcke, som ledde utredningen.

– Det skulle till exempel kunna bli ett ofredande.

”Blir väldigt provocerad”

Andreas Wijk är inte ensam om sina erfarenheter. Nästan av fem unga hbtq-personer i Sverige har blivit utsatta för påtryckningar om att förändra sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den nationella ungdomsenkäten från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, från 2021. Fem procent uppger dessutom att de har blivit utsatta för allvarligare typer av omvändelseförsök. Det kan exempelvis handla om ”omvändelseterapi”, tvångsäktenskap, uppfostringsresor eller fysiskt våld.

RFSL har därför uttalat sig kritiskt om utredningen, och vill att ny lagstiftning införs som specifikt kriminaliserar omvändelseförsök, och som dessutom kan användas som försvårande omständighet inom befintlig lagstiftning. 

– Problemet är att vi inte skyddar hbtq-barn i religiösa samfund idag. Så länge det här får fortsätta så begås det övergrepp på de här barnen. Vi behöver ny lagstiftning, säger Vera-Linn Lanängen från RFSL Stockholm.

Men Maria Hölcke ser flera svårigheter med att utvidga lagrummet på det sätt som RFSL och RFSU vill. För det första är ”omvändelseförsök” ett spretigt och svårdefinierat begrepp, menar hon.

– Sedan är det jättesvårt att visa att någon har blivit skadad av detta, och vilken typ av psykisk påverkan det har haft. Det kan ju bero på massor av saker. 

Finns stor okunskap 

Vera-Linn Lanängen håller inte med. 

– När jag hör sådana kommentarer så blir jag väldigt provocerad, säger hen. 

– Det påvisar den okunskap som råder inom området och att man inte förstår hur djup den här problematiken är och hur djupt den skadar.

Hen påtalar att det finns något som heter religiöst traumasyndrom, en slags posttraumatisk stress som kommer av att växa upp i extrema religiösa miljöer. Syndromet finns inte representerat i några standardlexikon för psykiatriska diagnoser, men erkänns av många psykologer som en separat diagnos.

– Ta en sådan sak som att du får lära dig sedan du är barn att gud vet vad du tänker och känner, samt att vissa känslor och tankar är syndiga och leder till döden. Tänk dig då när du blir tonåring och blir attraherad av personer som du inte borde bli attraherad av, och du förstår konsekvenserna av det här.

”Samfunden behöver ifrågasättas”

Andreas Wijks föräldrar, som initialt ville att han skulle omvändas, kom till slut att acceptera honom som han var. Idag ångrar de djupt hur de behandlade sin son, och sonen själv lever som öppet homosexuell. 

Men alla har inte den turen. Därför menar Vera-Linn Lanängen att vi behöver prata mer om omvändelseförsök, så att barn och unga förstår att de inte ska behöva bli utsatta för det. 

– När barn växer upp i de här kontexterna så tror de att det är helt normalt, och tänker ”Jag är ju homosexuell, så då måste man ju driva ut mina demoner”. Vi behöver vi bli tydligare mot de här samfunden och ifrågasätta vad de gör, så att det blir fler anmälningar och det blir naturligt att sätta ner foten och säga stopp.