I Migrationsverkets uppdrag ingår att placera asylsökande på boenden som är säkra, oavsett om det är verkets egna eller de drivs i privat regi. Myndigheten ska också ta hänsyn till särskilda behov som exempelvis sexuell läggning. Där har Migrationsverket brustit på grund av det stora antalet asylsökande, medger Sverker Spaak, ansvarig för boendefrågor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
–Vad gäller hbtq har vi märkt under hösten att vi placerat ut personer på ett väldigt dåligt sätt just för att vi inte hann träffa och prata med dem. Det fanns ingen sortering överhuvudtaget, säger han.
RFSL förespråkar asylboenden för enbart hbtq-personer, men det säger Migrationsverket nej till på grund av integrationsskäl.
Men är inte säkerheten för de boende viktigare?
– Vi har inget uppdrag att integrera någon men däremot en absolut skyldighet att se till att man är trygg. Och vi har en skyldighet enligt EU:s mottagningsdirektiv att identifiera personer med särskilda behov och uppfylla deras behov, säger Sverker Spaak.
Omsatte sju miljoner kronor
RFSL:s certifieringsverksamhet omsätta cirka sju miljoner kronor 2015. Certifieringarna följs upp vart tredje år och Westsuras ska utvärderas om cirka 1,5 år. Några planer på att dra in den i förtid finns inte. RFSL:s utbildningschef Gustaf Hedman kallar händelserna på boendet för ”fruktansvärda” men menar att säkerhetsfrågor ligger utanför hbtq-certifieringen.
– Den utbildningsinsats vi gjort har ändå lagt någon typ av grund för frågorna och kompetens i personalgruppen. Sedan innebär certifieringen ingen garanti för att den här typen av tragiska händelser inte uppstår. Där kan man såklart göra mer, men det mandatet har inte RFSL.
Är en hbtq-certifiering värd någonting alls om de inte ens känner sig säkra på boendet?
– Jag tänker att det är en bit på vägen i alla fall, men absolut är det ju inte tillräckligt. Det blir tydligt i det här fallet, och då måste man komplettera det med andra typer av insatser.
Vilken typ av insatser?
– Det ansvaret ligger på Migrationsverket och boendet. Det kan inte RFSL som utbildningsaktör som kommer in för en begränsad insats under en tid stå ansvarig för.
Men blir det inte problematiskt när ni sätter en kvalitetsstämpel och något så grundläggande som att vara öppen inte fungerar?
– Absolut. Därför jobbar vi också ganska tydligt med uppföljning efter tre år, med en så kallad omcertifieringsprocess där vi tittar på hur man levt upp till handlingsplanen som verksamheten utformat tillsammans med RFSL.
