– Jag föreställer mig att politikerna håller på att avveckla den här grundtryggheten. Det är så det känns, säger Emma Stormdal.         

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Hon får medhåll av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

– Det har skett ett skifte i och med lönearbetets allt mer centrala läge i politiken. Vi lägger ett avsevärt mycket större tryck på individen idag. Vår bild av Sverige som ett land med en välfärd som är till för alla måste verkligen omprövas, säger han.

Besviken på regeringen

Carina Wellton, ordförande för Solrosuppropet, en ideell organisation som företräder de utsatta som halkat ur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, tycker det är rent pinsamt att ett rikt land som Sverige inte kan tillgodose sina innevånare en garanterad grundtrygghet genom socialförsäkringarna.

– Vi har aldrig varit så rika som idag, ändå låter vi våra sjuka och arbetslösa gå på knäna. Allt fler tvingas till att söka välgörenhet från kyrkan och Stadsmissionen, för att överhuvudtaget överleva, säger Carina Wellton, som är djupt besviken på sittande regering.       

– Vi hade verkligen hoppats på en större förändring, eftersom de rödgröna i valrörelsen var så skarpt kritiska mot utförsäkringarna, men de fortsätter bara på samma cyniska och omänskliga linje, säger hon.

Oenighet om resursfrågan

I Stockholms stad är läget om man frågar socialsekreterarna som värst, enligt Akademikerförbundet SSR, som gjort undersökningar bland sina medlemmar.

Malin Fröjmark, ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms stad menar att de har en bra dialog med stadens socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) och personalborgarråd Clara Lindblom (V), men att mer resurser behövs för att kvaliteten och rättssäkerheten i socialtjänstens verksamhet ska kunna säkerställas.

– Jag tror det behövs en stor nationell satsning. Man måste låta kommunal verksamhet få kosta, säger hon.

Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP):

– Den andel personer som får ekonomiskt bistånd i Stockholm har sjunkit på senare år. Om det beror på att man gått från bidragsberoende till egen försörjning, då är ju det oerhört positivt. Men försörjningsstödet är samtidigt en lagstadgad rättighet, om man har behov av det ska man också få det, säger hon.

Att resurserna till socialtjänsten i Stockholms stad skulle vara otillräckliga håller hon dock inte med om.

– I bokslutet för 2016 hade vi ett överskott på 40 miljoner kronor avseende det ekonomiska biståndet, så att människor skulle nekas hjälp för att pengarna inte räcker till, det stämmer inte, säger Åsa Lindhagen.   

Hur kan det bli så här då, att socialsekreterare, fackförbund och hjälpsökande vittnar om att den strama budgeten överordnas klienternas behov?

– Det kan inte jag svara på, eftersom det är socialsekreterarna som gör bedömningarna i varje enskilt fall. Men något jag kan säga och som jag vill vara tydlig med, det är att rätten till att få ekonomiskt bistånd vid behov är grundläggande. Människor ska inte utmålas som ”fuskare” eller ”parasiter”, vilket ni har skrivit om tidigare, för att de är i behov av hjälp.

Nationell satsning

Personalborgarrådet Clara Lindblom (V) håller inte med sin kollega i Stockholms stadshus om att resursfördelningen till ekonomiskt bistånd på socialtjänsten är tillräcklig.

– Socialtjänsten i Stockholm har varit en väldigt eftersatt verksamhet under lång tid, och även om vi har satsat mer än vad Alliansen gjorde är resurserna fortfarande det stora problemet, säger hon, och poängterar att de gör vad de kan kommunalt, men att en nationell satsning är nödvändig om man ska kunna göra mer än att täcka över hålen i skyddsnätet.

Räcker det med den extra satsningen på 20 miljarder, som finansminister Magdalena Andersson (S), har utlovat till kommunerna under nästa mandatperiod?

– Ska jag vara riktigt ärlig så, nej, det räcker inte på långa vägar, avslutar Clara Lindblom.

Fotnot: Dagens ETC har sökt ansvarig minister Åsa Regnér (S) för en kommentar.