Problemet är inte renoveringarna i sig själva, de är oftast ytterst behövliga. Problemet ligger istället i att nödvändiga åtgärder, som inte skall vara hyreshöjande, länge har negligerats och när hyresvärdarna sent omsider tar tag i dem så passar man även på att göra andra standardhöjande åtgärder som kan motivera en hyresökning.

– Renovräkningar är ett fenomen som börjat på 2010-talet. Man kan säga att vi hade dem även när de rev på 1970-talet, men det är ett nytt fenomen på den här skalan eftersom en så stor del av våra bostäder har renoveringsbehov samtidigt. Och detta sammanfaller med en lång period av att man har monterat ner bostadspolitiken och det regelverk som skyddade hyresgäster från höga hyror, berättade sociologiprofessor Håkan Thörn för ETC Göteborg när han 2018 skulle leda projektet  ”Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?”

Ökat mellan 45–55 procent

Enligt en rapport från Hyresgästföreningen har de flesta hyror i Göteborgområdet ökat med mellan 45 och 55 procent efter större renoveringar. Ofta har hyresvärden annonserat ännu större höjningar, som bestridits, och inte sällan leder de till att människor inte har råd att bo kvar. Ibland kallas de ”konceptrenoveringar” och handdukstorken i badrummet har blivit en populär symbol för något som få har efterfrågat, men som sedan dyker upp för att motivera en hyreshöjning.

Senast i raden är Kalendervägen i Kortedala. Det började, som brukligt, med att hyresvärden – i det här fallet kommunala Bostadsbolaget – meddelade att man behöver göra stambyten.

– Husen är jättegamla och inte renoverats på väldigt länge. De är dåligt skötta och underhållet är katastrof. Men det som hände var att först renoverades Kalendervägen 20 i vad de kallade ett ”pilotprojekt”, och där blev det en väldigt hög hyreshöjning. Det var lite olika för olika storlekar av lägenheter, men 52 procent är det jag har jag hört att det landade på, säger Catherine Holt, kontaktperson för Kalendervägens samrådsgrupp och ledamot i Hyresgästföreningen Norra Göteborg.

I pilotprojektet var ambitionerna höga och lägenheterna inreddes i en retroaktig 50-talsstil, enligt Holt. Endast sju hushåll flyttade tillbaka efter renoveringen.

Allmännyttig hyresvärd

Lägenhetshusen på Kalendervägen, nummer 6 till 18 är det som är aktuella, skiljer sig från tidigare projekt ETC har granskat på framförallt två punkter. Dels är det ett allmännyttigt bolag som äger – det brukar vara de privata som vill göra kraftiga höjningar – dels delar Bostadsbolaget inte alls  bilden av vad som har skett, vilket vi ska återkomma till.

Det dyra pilotprojektet skapade stor oro bland övriga hyresgäster på Kalendervägen som då startade sin egen samrådsgrupp. Enligt samrådsgruppen och Hyresgästföreningen har Bostadsbolaget varit högst ointresserade av dialog kring vad som ska göras och de boendes vilja att själva kunna välja nivå av renovering. Det hade redan skapats en referensgrupp bland hyresgäster som Bostadsbolaget bjöd in, men enligt Catherine Holt var det där mindre dialog och mer en dragning av vad som väntade.

– När jag blev involverad i april förra året så fick jag höra att hyresgästerna var väldigt missnöjda. De tyckte det var oklart på vilka grunder de utvalda hade hamnat i den här referensgruppen, med mera. En som var med kallade det spel för galleriet. Bostadsbolaget hade redan bestämt vad de skulle göra, säger hon.

Vägrat diskutera hyra

Hon exemplifierar med att just det fåtal som var med i referensgruppen hade fått enkäter att fylla i kring vilka åtgärder de önskade.

– När jag sedan pratade med en av de här personerna så trodde hen att det endast var individuella önskemål. Men alla sådana åtgärder ger ju påslag på hyran och Bostadsbolaget har tagit in det som åtgärder att utföra i alla lägenheter.

Enligt Hyresgästföreningen har Bostadsbolaget vägrat att diskutera just hyra. Samrådsgruppen har ett flertal gånger bjudit in dem till egna möten, men mest fått kalla handen.

– Vi har hållit på hela våren, sommaren och hösten att få till ett möte där inte bara de bestämmer dagordningen. Men de vägrar.

De fick vid en sådan inbjudan motfrågan om vad de ville, och Bostadsbolaget blev återigen upplysta om att de boende vill diskutera hyreshöjning efter renovering. Då kom inga fler svar, däremot ett utskick till hyres­gästerna om ett möte där de skulle välja kakel och klinkers.

– Så det som hände då var att vi hade det där mötet om kakel och klinkers. Men vi godkände inte dagordningen på mötet, och då fick de panik, säger Catherine Holt.

Förhandling pågår

Nu pågår viss förhandling ändå. Samrådsgruppen har fått välja två tillfälliga samlingsdelegater och tanken är att de ska framföra gruppens önskemål.

Bostadsbolaget hävdar å sin sida att allt prat om kraftigt höjda hyror saknar grund.

– Vår kommentar är densamma som vi sagt länge. Vi har gått ut med skriftlig information om att vi har en ambition på en hyreshöjning på max 15 procent. Vi arbetar aldrig med så kraftiga höjningar. Det är ett tråkigt rykte som uppstått, säger Malin Pethrus, pressansvarig på Bostadsbolaget.

Hon påpekar att det uppstått en ny samrådsgrupp bland hyresgästerna under projektets gång.

– Och när den nya gruppen ville starta om hela samrådet så sade vi nej. Vi kan inte börja om från början.

Det ska ha skett en Pilotrenovering av Kalendervägen 20, som gav en rejält mycket högre hyreshöjning än 15 procent.

– Det var just ett testprojekt för att se om man kunde få tillbaka det helt till den 50-talsstil det hade från början. Men det blev ju alldeles för dyrt. Det har vi utvärderat och är inget som kommer att göras mer, säger Malin Pethrus

Lägenheterna är idag väldigt slitna, varför har det blivit så?

– Vi har ju underhållit dem hela tiden, så det är inte så att de stått och förfallit. Men vi har ju vetat om stamrenoveringen som ska göras rätt länge. Då måste badrum och annat bort, så då går man inte in och renoverar sådant tidigare, utan lagar sådant som är trasigt.

Du säger att ambitionen nu är 15 procents hyreshöjning. Har ni några garantier för det?

– Helt säkert kan vi inte säga. Man kan göra samma renoveringar på olika håll, men med olika höjningar. Det förhandlas med Hyresgästföreningen. Hyreshöjningar kommer ju genom standardhöjning av lägenheten. Vad det innebär i kostnad att till exempel byta toalettstolar och annat. Det vi har sagt är att det ska finnas ett basalternativ, med minsta möjliga sådana åtgärder och sen att det ska finnas fler renoveringsnivåer och tillval som hyresgästerna själva väljer utöver det.

Det är alltså rätt skilda berättelser från de olika sidorna av hur renoveringarna av Kalendervägen egentligen gått till. Endast tiden kan utvisa hur mycket åtgärder som faktiskt kommer att göras, och vilken hyreshöjning de kommer att resultera i.