Det som Malin Rimmö har gjort sig skyldig till är att spräcka skolans budget. Något som är ett brott mot kommunallagen. Men å andra sidan måste hon som rektor också följa skollagen, och se till att lärarna har en dräglig – helst bra – arbetsmiljö. 

Barnen ska få den utbildning de har rätt till.

– Det är det här som är grejen. De menar att jag inte följer reglerna, men jag följer skollagen och jobbar med arbetsmiljölagen, så att mina lärare har en bra arbetsmiljö och att barnen ska få den utbildning de har rätt till enligt skollagen, säger Malin Rimmö till Dagens ETC.

Och då, menar Malin Rimmö, är det omöjligt att hålla sig till den budget som har avsatts för läsåret. Redan innan har statsbidragen – pengar som staten bistår den kommunala skolverksamheten med – gått in i driftsbudgeten. Det vill säga, pengar som skjutits till för att genomföra förbättringar har gått exempelvis till att betala lärares löner. Det här är standard i Ragunda kommun, och är något både Malin Rimmö och andra kollegor har påtalat är fel. 

Räknade med repressalier

Malin Rimmö är inte förvånad över att ha kallats upp av sin chef, efter sina vassa uttalanden i media om den spräckta budgeten och dess orsaker. 

– Nu får jag på fingrarna för det – och det hade jag räknat med.

Hon menar att hon måste ”stå upp för sina lärare och elever”.

– Det är en fråga om ens samvete och yrkesstolthet också. Jag är anställd som rektor och det ingår i mitt uppdrag att vara garanten för att eleverna får den skolgång de har rätt till. Jag har också ett arbetsmiljöansvar för mina lärare, med god schemaläggning, möjlighet att ta rast och tillräckligt hög personaltäthet.

Strömmar in positiva reaktioner

Ångrar sig gör hon inte, och reaktionerna hon har fått har i stort varit positiva och stöttande. Hon har fått mejl, sms, telefonsamtal och även ett fysiskt brev där människor tackar henne för att hon har satt ner foten. Kommunen är undantaget. 

Lennart Raswill, kommunstyrelsens ordförande i Ragunda, har i en intervju med P4 Jämtland gett svar på tal: Det är inte bara skollagen Rimmö måste följa, och de kan inte ”trolla” fram pengar som inte finns. 

– De negativa reaktionerna jag har fått är den här erinran, och folk som vill framföra att det är en viktig demokratisk princip att följa budgeten. Jag vill säga att jag delar den uppfattningen. Men att budgeten måste utgå från elevernas behov. Jag har suttit i många olika dialoger och försökt påtala de här problemen på andra sätt tidigare, säger Malin Rimmö.

”Måste vända på skutan”

Närapå varenda kommun i Sverige har skurit i skolbudgeten. 

– Vi har en lärarflykt och en lärarbrist. Någonstans måste vi vända på skutan. 98 procent av kommunerna drar ner inom skolan – samtidigt vill man att skolan ska jobba med att motverka många samhällsproblem. Då måste vi få möjligheter till det, säger Malin Rimmö.

Hon hoppas att hennes agerande ska ge ringar på vattnet. Både på kommunal och statlig nivå, för mer strukturella och stora förändringar. 

– Jag hoppas att det ska skapa debatt bland huvudmännen om att de måste börja prioritera skolan. Sedan hoppas jag att alla i skolan ska göra gemensam sak – neddragningar (i skolan) är alltid fel väg att gå.