Det han saknar är information om lagar och riktlinjer för hur mottagandet ska gå till och vilka krav som i så fall ställs på skolan.

– Vi tycker inte riktigt att vi har fått den informationen som vi behöver ha för att kunna ta ett beslut om att ta emot några nyanlända elever eller ej. Vi är absolut positiva till det. Men det är just det här att vi inte riktigt vet vilka krav vi måste leva upp till och vilken ekonomi som råder kring det här, så att man kan räkna på att man får ihop det och så vidare. Det är en del frågetecken, säger Patrik Jönsson.

Han menar även att frågan är relativt nyuppkommen och att det antagligen kommer att ta sin tid att genomföra en förändring.

– Men frågan är aktuell och den diskuteras, säger Patrik Jönsson.

”Vi har ett segregerat samhälle”

Susanne Ekman är rektor för Klingsborgsskolan, en av de skolor i stan som detta läsår har tagit emot flest nyanlända elever. Att det har blivit så tror hon kan förklaras med att skolans upptagningsområde är Hageby, där många nyanlända bor.

– Det optimala vore väl att det fanns en integration på alla skolor som speglade sammansättningen i samhället. Men vi har ett segregerat samhälle. Många nyanlända bor i Hagebyområdet och vår skola speglar den bilden, säger hon.