Han avskedades utan förklaringar annat än att han varit illojal mot företaget. Detta efter att han både prisats för sitt arbete av Academediakoncernen och haft dem som arbetsgivare i över tio år. Rektorn i södra Norrland har nu stämt Academedia via ombud i fackförbundet Unionen.
Själv vill han inte tala med media under rättsprocessen. Men i domstolshandlingarna framkommer uppgifter som annars sällan blir synade av omvärlden. Fristående skolor omfattas inte av offentlighetsprincipen idag.
Tvister ska avgöras hemligt
I ett förnyat anställningskontrakt, som rektorn skrev på under våren 2023, står det exempelvis att eventuella tvister ska avgöras i ett skiljeförfarande på arbetsgivarens begäran. Det vill säga utanför den normala rättsprocessen, utan hänsyn till arbetsrättsliga lagar och bortom kollektivavtalsförhandlingar.
– Fördelarna med en sådan klausul kan vara att det går snabbare än en domstolsprocess, att man kan tillsätta någon med expertkunskap och att det blir hemligt. Man slipper den offentlighet som följer med en domstolsförfarande. Den har kanske sin största tillämpning i stora kommersiella tvister, säger Mikael Hansson, docent i arbetsrätt vid Uppsala universitet.
Fackförbunden brukar generellt hävda att en sådan klausul inte hör hemma på arbetsmarknaden. Det finns stora risker att den anställde får betala höga kostnader och riskerar därför att skrämmas till tystnad istället för att förhandla för sina rättigheter.
Facket: Skriv inte på
I rektorns kontrakt finns även en sekretessklausul som innebär att den som anses lämna ”information som kan innebära skada för arbetsgivaren” till utomstående riskerar att stämmas för vite. Lönen multiplicerat med sex.
–Vi avråder ju från sådana här långtgående sekretess- eller tystnadspliktklausuler eftersom lojalitetsplikten och den lagstiftning som gäller är fullt tillräcklig, till exempel lagen om företagshemligheter, säger Jens Ranta, ombudsman på Sveriges lärare.
Tvisten har trots klausulen inte hamnat i skiljedomstol, utan i tingsrätten, som i december beslutade att den ska avgöras i Arbetsdomstolen.
Oklart med kollektivavtal
Det finns ingen uppenbar anledning till att Academedia inte krävt ett skiljedomsförfarande men klart är att processen inte är den brukliga för någon som omfattas av kollektivavtal. Förhandlingsskyldigheten i kollektivavtal innebär att om facket och arbetsgivare inte kommer överens så är nästa instans Arbetsdomstolen. Troligen har man därför aldrig förhandlat enligt kollektivavtal. Enligt Unionens stämningsansökan finns inte ett lämpligt kollektivavtal.
I sitt svar skriver Academedia dock att rektorn visst omfattas av kollektivavtal på grund av att fackförbundet Unionen har ett ”minoritetsavtal” med förbundet Vision som slutit avtal med Almega om fristående skolor, fritidshem och förskolor.
Så hur ligger det egentligen till? Omfattas man som rektor för en friskolekoncern av kollektivavtalet och hur vanliga är dessa fulkontrakt?
Enligt Visions ombudsman Carl Eos, som är avtalsansvarig för kollektivavtalet för friskolor, går det i dagsläget inte att ge ett rakt svar på frågan. Tidigare har rektorerna omfattats av Lärarförbundets avtal. Men sedan det förbundet ersatts av det nya förbundet Sveriges Lärare, organiserar man inte längre rektorer och skolledare. Fackförbundet Sveriges Skolledare, som numera ska företräda rektorer, har inget kollektivavtal.
– Om det nu är så att Sveriges lärare inte anser att rektorer längre ska omfattas av deras avtal då ser jag ju i och för sig ingenting som hindrar att de skulle kunna omfattas av vårt avtal. Det är ingen grupp som vi betraktar ingår hos oss men det behöver redas ut, säger Carl Eos.
Förbundet Sveriges Lärare ger inte heller något självklart svar. På deras hemsida står det att ”endast den som arbetar som lärare eller studie- och yrkesvägledare omfattas av Friskoleavtalet, eftersom det endast är Sveriges Lärare som tecknat detta kollektivavtal med Almega”. Och. ”Om du endast tillfälligt är skolledare eller skolledare på mindre än 50 procent omfattas du troligtvis ändå av Friskoleavtalet. Det står alltså inget om någon som arbetar heltid som rektor permanent omfattas av kollektivavtalet.
Rundgång av oklarheter
Jens Ranta, ombudsman på Sveriges lärare, säger att det finns undantag i kollektivavtalet för somliga rektorer, till exempel för den som också är motsvarande VD för företaget.
– Men i de allra flesta fall kommer rektorer att omfattas av ett kollektivavtal. Frågan är bara vilket kollektivavtal man omfattas av, säger han.
Enligt Almega omfattas rektorer av kollektivavtalet med Sveriges Lärare. Unionens presstjänst svarar att de nu är av uppfattning att Visions avtal omfattar rektorer.
– Rektorn i vårt fall är alltså felorganiserad och borde gå med i Vision eller skolledarna istället för Unionen.
Det verkar med andra ord vara en rundgång av oklarheter.
Ann Charlotte Gavelin Rydman är förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
– Generellt så avråder vi inte medlemmar att ta anställning hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Men vi är ju väldigt noga med att upplysa om vilka konsekvenser det kan få om de skriver på, enligt oss, ett tveksamt anställningsavtal. Vilket jag antar att det här då var.
Sådana avtal är ju bekymmersamma.
Hon säger att hon är medveten om att det tas fram anställningsavtal för högre chefer som rektorer och skolchefer, som avtalar bort lagstadgad arbetsrätt som las och mbl och även lägger in klausuler av det slag som rektorn i södra Norrland fått i sitt kontrakt.
– Sådana avtal är ju bekymmersamma. Det är därför bra att man kontaktar chefsrådgivningen. Har de exempelvis förhandlat bort las är det ju viktigt att få in en extra lång uppsägningstid eller ett avgångsvedelag så att man inte avsäger sig sin anställningstrygghet.
Hör av sig för rådgivning
Ann Charlotte Gavelin Rydman vet inte om den här sortens avtal blivit vanligare. Däremot har det blivit vanligare att skolledare hör av sig till rådgivningen för att få hjälp med vad som egentligen står i avtalet.
– Där har vi förhindrat en hel del att skriva på innan man har fört vidare diskussion med arbetsgivaren. Vi ser att inom idéburna skolor där Sveriges Skolledare tecknat avtal med Fremia är dessa avtal ovanliga. Och vi håller på att titta på hur vi ska kunna få partställning mot de fristående skolkoncernerna.
Att det har gått trögare för skolledarna att få till ett kollektivavtal än lärarna efter att Sveriges Lärare slogs ihop och Sveriges Skolledare bildades för ett år sedan tror Ann Charlotte Gavelin Rydman har att göra med att Almega ser dem som arbetsgivare.
– Fast vi är ju också arbetstagare. Man har hamnat snett i den tanken.
Förutom att det nu aktuella rättsfallet kan komma att avgöra kollektivavtalsfrågan för rektorer, kan det även påverka praxis för rektorers ansvar och frirum att ta egna beslut. Rektorns mandat för att utveckla en skola samt besluta om resursfördelning är lagstadgad. En skolchefs uppgift ska enligt Skolverket inte röra det operativa arbetet om det inte bryter mot lagar och bestämmelser.
Andra rektorer bekräftar
Academedia anklagar rektorn för att ha varit oaktsam med budget och för att ha ignorerat en order från skolans skolchef. Det stämmer inte enligt Unionens yttrande. Det rektorn försökt göra är att utveckla projekt för att bli en mer attraktiv skola att söka, i och med ett stadigt fallande söktryck, vilket man hävdar borde ingå i rektorns frirum.
Dagens ETC har talat med flera tidigare och fortfarande yrkesverksamma rektorer inom friskolekoncerner i olika delar av landet, inklusive Academedia, som bekräftar att det som hänt rektorn i södra Norrland inte är en engångsföreteelse.
Man är ju ingen jurist själv. Man blir rädd.
Likt honom har även de sett meterlånga kontrakt med sekretessklausuler och blivit rundade i sitt rektorskap av koncerners skolchefer.
– Jag har fått skriva på sjuka sekretessavtal som mer eller mindre innebar att du inte ens fick öppna munnen. Klausulerna gjorde att man tänkte till två gånger, för man är ju ingen jurist själv. Man blir ju rädd, säger en tidigare friskolerektor.
Anonymt berättar rektorer att koncerner som Academedia ”renodlar varumärken”, det finns inget intresse av att äga riktigt bra skolor som skapar mångfald. Går en skola dåligt lägger man hellre ner den och satsar på en annan än att försöka vara kreativ, menar en rektor. Det går tvärt mot den enskilda rektorns uppgift att göra vad man kan för att utbildningen ska utvecklas.
Rektorer som vi har talat med beskriver att det finns en utbredd tystnadskultur och att man på grund av sekretessklausuler skräms till att inte gå vidare i eventuella tvister. Men Ann Charlotte Gavelin Rydman, vid Sveriges Skolledare, säger att hon inte tror att den känslan finns endast inom fristående skolor.
Vi har ju större lojalitetsplikt som chefer.
– Det finns nog även inom det kommunala där vi har kollektivavtal. Du har ju lojalitetsplikt. Och du ska inte gå till media, så är det ju. Det är ju väldigt viktigt att man känner till både vilka rättigheter och vilka skyldigheter man har som anställd. Så att man inte trampar snett, säger hon.
Så du menar att rektorer inte omfattas av meddelarskyddet?
– Nej. Vi har ju större lojalitetsplikt som chefer. Oavsett om vi är inom en koncern eller inom kommunal verksamhet.
Ann Charlotte Gavelin Rydman tror att anställningskontrakt med klausuler av typen skiljedomsförfarande är inspirerade av utländska koncerners avtal.
Hör inte hemma på svensk arbetsmarknad.
– Där står kollektivavtal och facklig samverkan inte högt i kurs överhuvudtaget. Vår uppfattning är att sådana anställningsavtal inte hör hemma på svensk arbetsmarknad.
Även upplevelsen av att skolchefer anställs för att runda rektorers lagstadgade beslut tror Ann Charlotte Gavelin Rydman inte bara görs inom friskolor, utan även i kommunal verksamhet. Med skillnaden att det är en politisk nämnd som ställer krav.
Flera arbetsrättsjurister Dagens ETC talat med håller inte med om Sveriges skolledares syn, varken att arbetsrättigheter som las och mbl kan undantas från anställningskontrakt, såvida man inte har ett kollektivavtal med andra villkor eller en chefsposition som VD eller jämförlig status. Sedan menar flera jurister att rektorer, om de inte också är företagsledare, visst omfattas av meddelarskyddet.
– Det ska ju finnas ett allmänt intresse om man vill visselblåsa. Meddelarskyddet ger i och för sig rätt att lämna uppgifter i syfte att de ska offentliggöras, kanske kan man diskutera om den som lämnar uppgifter i syfte att skada arbetsgivaren därmed brutit mot lojalitetsplikten. Men det är inte så att lojalitetsplikten trumfar meddelarskyddet, säger Mikael Hansson
Dagens skolsverige är fucked up.
Rektorer vittnar om att försöka göra vad som är rätt – och följa lagen – kan leda till tuffa konsekvenser.
– Dagens skolsverige är fucked up. Du ska vara falsk. Ljuga, inte bry dig om ungarna. Bara nicka och säga vad ägarna vill ha. De vill ju tjäna pengar och att det ska vara tyst. Är du en begåvad person med en moralisk kompass så får du inte en rektortjänst idag, säger en av rektorerna vi talat med anonymt.
Dagens ETC har sökt Academedia för att fråga om varför man använder sig av sekretessklausuler och skiljedomsklausuler i anställningskontrakt för rektorer.
Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör för skolkoncernen avböjer intervju på grund av att de fortfarande befinner sig i tvisten:
”Jag ser ju att huvudfrågan du vill diskutera är en principiell fråga – dock kommer den på grund av en tvist som vi så länge den pågår inte vare sig vill eller bör uttala oss om”, skriver hon i ett mejl.
