Koncernernas totala omsättning var 13 miljarder 2015, en nästan 50-procentig ökning på två år. Nu går fler än 90 000 elever i någon av koncernernas 492 skolor.
Och det är lönsamt att driva skattefinansierad skola. Dagens ETC:s genomgång av de senaste årsredovisningarna visar att de sju största koncernerna gjorde en sammanlagd rörelsevinst på 985 000 000 kronor 2015, en ökning med 56 procent jämfört med 2013. Den genomsnittliga rörelsemarginalen ökade från sju till åtta procent.
Nästan en tiondel av skattepengarna gick därmed till annat än att bekosta verksamheten. Vinsterna används bland annat till räntor och amorteringar på ägarnas uppköpslån, till att köpa mindre konkurrenter och till att starta nya enheter.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Academedia ohotad etta
Med en omsättning på 8,2 miljarder och med 53 000 elever i 324 svenska friskolor spelar det nyligen börsintroducerade Academedia i en egen division. Sedan riskkapitalbolaget EQT tog över ruljangsen 2010 har intäkterna från kommun och stat fyrdubblats. ”Bolaget avser också att fortsätta växa genom övertagande av utbildningsenheter samt fortsatt konsolidering av marknaden via förvärv”, meddelas det på hemsidan under fliken ”finansiella mål”.
Samtidigt är friskoleverksamheten lönsam. Förra året gjorde Academedia en rörelsevinst efter avskrivningar på 596 miljoner – en marginal på drygt sju procent.
Genom försäljningen av aktier har EQT redan säkrat en viss avkastning. Och under de kommande åren kan aktieägarna förvänta sig utdelning, ”givet att Academedias mål gällande kvalitet och finansiell ställning är uppfyllt”, som det heter.
Höga vinstmarginaler
Tvåan på listan – Internationella Engelska Skolan – har expanderat rejält på senare år, särskilt sedan riskkapitalbolaget TA Associates blev majoritetsägare. Man driver nu 32 grundskolor och en gymnasieskola, och omsättningen har fördubblats sedan 2011, till 1,5 miljarder. Koncernen tillhör också de mest lönsamma, med en rörelsemarginal på tio procent. Nyligen avslöjade Dagens Industri att också Internationella Engelska Skolan är på väg till börsen – vilket i så fall skulle ge klirr i kassan för TA Associates och minoritetsägaren Barbara Bergström. Redan 2012 kunde Barbara Bergström inkassera 700 miljoner på försäljningen av 75 procent av aktierna.
Bland de mindre skolkoncernerna sticker Thoréngruppen och Praktiska Gymnasiet ut som vinstmaskiner, med rörelsemarginaler på 9,5 respektive 10,4 procent. Thoréngruppen driver elva affärsgymnasier (Thorén Business School) och tolv yrkesgymnasier. Praktiska gymnasiet, som finns på 33 orter och är en del av riskkapitalägda Vindora, har tidigare haft vikande siffror, men tycks nu vara på grön kvist med en rörelsevinst på 58 miljoner och ligans högsta marginal.
Skolkedjorna gör vinst på skattepengarna genom att samordna administration, standardisera utbildningen och utnyttja lokalerna effektivt. Men mest pengar finns uppenbarligen att tjäna på att anställa färre lärare.
Skolverkets statistik visar att lärartätheten generellt är lägre i friskolor än i kommunala skolor. I fristående gymnasieskolor går det till exempel 13,8 elever på varje lärare, jämfört med 11,4 i kommunala gymnasieskolor.
I de vinstdrivna koncernerna är lärartätheten ofta ännu lägre, visar Dagen ETC:s granskning. I Academedias gymnasieskolor går det i snitt 15,1 elever på varje lärare, och i Thoréns affärsgymnasier och yrkesgymnasier är siffran 15,4.
De sju största koncernernas sammanlagda rörelsevinst 2015 – 985 miljoner – motsvarar lönekostnaden för 1 840 heltidsanställda lärare.
Låg kvalité som affärsidé
Vissa skolkoncerner etablerar sig i attraktiva områden och drar till sig lättutbildade elever från studievana hem, menar skolutredaren Sten Svensson. På så sätt kan de gå runt på färre lärare. Andra koncerner, framför allt Praktiska Gymnasiet och Yrkesgymnasiet (Thoréngruppen), har hittat en annan väg till vinsten. Vilket Sten Svensson visar i den färska rapporten ”Med låg kvalitet som affärsidé”.
– Affärsidén är här att inrikta sig på en elevgrupp som andra skolkoncerner inte bryr sig om och sedan erbjuda dem en utbildning med låg kvalitet, säger han. Verksamheterna präglas ofta av få utbildade lärare, dåligt med verkstäder, utrustning och läromedel, få speciallärare, få modersmålslärare och lite elevvård.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Av rapporten, som skrivits på uppdrag av det fackliga idéinstitutet Katalys, framgår att såväl Yrkesgymnasiet som Praktiska Gymnasiet har fått svidande kritik av Skolinspektionen för bristande kvalitet. Båda koncernerna har ett antal vitesförelägganden i bagaget. Och det ska inte ses som olycksfall i arbetet, menar Sten Svensson, snarare som ett systemfel.
– Orsaken till denna pågående skolskandal är det svenska världsunika systemet med att aktiebolag får driva grund- och gymnasieskolor. Tanken var att konkurrensen om eleverna skulle driva fram en höjd kvalitet, säger han.
