– Det här är ofta deras enda möjlighet att kommunicera med omvärlden. Om vi måste säga nej till dem är det inte bra alls, säger Mikael Forslund, förvaltningschef på Habilitering och hälsa inom Västra Götalandsregionen, där tolkverksamheten ingår.
Anledningen till att ekonomin krisar är att de fått många fler uppdrag än beräknat. Maj beskrivs som en katastrofmånad då de knappt kunde genomföra 85 procent av beställningarna. Enligt regionens tolkverksamhet kommer det in flera klagomål om dagen från personer som inte har fått någon tolk. Nu har verksamheten skickat en akut förfrågan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om att få två miljoner kronor extra, för att klara målet om att utföra 92 procent av uppdragen.
Under sina femton år på posten har förvaltningschefen Mikael Forslund aldrig upplevt ett så kritiskt läge. Han säger att det är extra allvarligt med tanke på att tolkanvändarna inte har någon annan aktör att vända sig till, eftersom regionens tolkverksamhet har monopol.
Svårt hos läkaren
Medlemmarna i Hörselskadades riksförbund är bedrövade över situationen. Barbro Prästbacka är ordförande i föreningens lokalavdelning i Västra Götaland och vet vad det innebär att inte få med sig en tolk till ett läkarbesök.
– För vanligt folk kan det vara stressande att vara hos läkaren och man kanske bara uppfattar hälften av vad personalen säger. Då kan du tänka dig hur det är att ha en hörselskada och bara höra vart tredje ord, säger hon.
Tolkverksamheten värderar uppdragen utifrån en bestämd prioriteringsordning. Läkarbesök har hög prioritet medan fritidsaktiviteter har lägre. Barbro Prästbacka tycker att det är synd att sociala aktiviteter prioriteras bort.
– Tänker man att det är viktigare med ett styrelsemöte än ett socialt möte? Jag tycker att det är precis lika viktigt, eftersom det gör att hörselskadade kan ha ett socialt sammanhang. Forskningen visar att hörselskadade som blir isolerade löper större risk att drabbas av demens, säger hon.
”Ingen glädje”
Hörselskadades riksförbund har ungefär 5 000 medlemmar i Västra Götaland och det ordnar många föreläsningar, resor och kurser. Agne Fröjdh, som också är aktiv inom Hörselskadades riksförbund, berättar att hans lokalavdelning blivit nekade tolk åtta gånger under våren, för sammankomster som ordnats för medlemmarna. Nu dyker allt färre upp på träffarna.
– Det drabbar oss väldigt hårt, för hela vårt syfte är ju att se till att de som har dålig hörsel ska kunna hänga med ändå. Om vi inte har skrivtolkar har de ingen glädje av våra sammankomster, säger han.
Till hösten ska medlemmarna i Hörselskadades riksförbund träffa regionpolitikerna för att diskutera tolksituationen. Agne Fröjdh hoppas att politikerna ska förstå att små summor kan göra stor skillnad för de hörselskadade.
– Det som retar mig är att regionen bygger nya hus för flera miljarder, trots att de har byggnader de kan använda. Jag tycker att man satsar pengarna fel, säger han.