Under 2020 var 168 miljoner människor i behov av humanitärt stöd, i år ligger siffran på 235 miljoner människor.

Förutom pandemin beror ökningen även på naturkatastrofer och konflikter. Etiopien har exempelvis drabbats av den värsta gräshoppsinvasionen på 25 år och i Afghanistan har den svåra torkan skapat stor matbrist i landet. Samtidigt fortsätter väpnade konflikter i bland annat Syrien, Jemen och Mozambique.

– Situationen är oerhört tuff för de många redan utsatta. De som tvingats fly sina hem på grund av krig och konflikt, drabbats av naturkatastrofer och som inte har några resurser kvar för sin överlevnad, säger Jakob Wernerman, chef för humanitära enheten på Sida i ett pressmeddelande.

Kriserna är underfinansierade

Sidas budget för det humanitära stödet ligger i år på 4 225 miljoner kronor och det totala biståndet är 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst. Även om det är högre än någonsin och gör stor skillnad för de drabbade så är underfinansieringen för humanitära kriser ett faktum och allt färre är benägna att ge.

En av världens största biståndsgivare, Storbritannien minskade i år biståndsanslaget med 33 procent från 2019, och halverade budgeten för Jemen. I Sverige har Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina skuggbudgetar lagt förslag om att sänka biståndsmålet till 0,7 procent respektive 0,5 procent.