En av de stadsdelsförvaltningar som minskar mest är Askim Frölunda Högsbo och den främsta anledningen är den goda konjunkturen på arbetsmarknaden.
– Antalet personer som behöver försörjningsstöd är konjunkturberoende. När det är högkonjunktur får de som står nära arbetsmarknaden lättare att skaffa jobb, säger Kaj Larsson, områdeschef för stöd och sysselsättning på stadsdelsförvaltningen Askim Frölunda Högsbo.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”De får makt över sitt liv”
De senaste åren har behovet av försörjningsstöd minskat särskilt bland unga vuxna eftersom många har fått ett arbete. Enligt Kaj Larsson får i princip alla ungdomar med en gymnasieutbildning ett jobb i dag och det finns gott om tjänster även för äldre personer som har högre utbildning och kan prata svenska. Han ser vad det betyder för dessa människor att lyckas skaffa sig ett jobb.
– De får makt över sitt eget liv och kan fatta självständiga beslut. Många är lättade över att slippa be om pengar varje månad och beskriver att de äntligen kan vara förebilder för sina barn, säger han.
Han upplever också att det är en demokratifråga.
– Med en självständig försörjning blir man mer engagerad och delaktig i samhället. Vi ser ju till exempel att valdeltagandet är lägre i områden där färre personer har jobb, säger Kaj Larsson.
Att färre är i behov av försörjningsstöd innebär att stadsdelarna kan lägga mer kraft på de personer som fortfarande behöver stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Den största utmaningen just nu är att över hälften av alla personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har högst en grundskoleutbildning och 75 procent tillhör så kallade utsatta grupper. Kaj Larsson säger:
– De personer som fortfarande behöver försörjningsstöd har ofta en lägre utbildning och saknar erfarenheter på arbetsmarknaden. Många har också åldern emot sig eller har en funktionsvariation som gör att de har svårare att få jobb.
Vad behöver hända för att också de ska komma ut i arbetslivet?
– Hur man ska göra för att få dem i jobb är en fråga för politikerna att lösa. Arbetsmarknaden är inte riktigt till för de grupperna så någonting måste hända för att den ska bli tillgänglig.
För tio år sedan fick ungefär 14 000 hushåll i kommunen försörjningsstöd en kortare period. Förra året var motsvarande siffra cirka 10 000. Däremot har antalet hushåll som är i behov av försörjningsstöd under en längre period ökat något under samma period.
– När man blivit långtidsberoende är det svårt att ta sig därifrån själv. De som fått försörjningsstöd under en lång tid påverkas inte lika mycket av att konjunkturen svänger, säger Kaj Larsson.
Vissa grupper stigmatiserade
Marina Johansson är Socialdemokraternas kommunalråd med ansvar över sociala frågor. Hon är nöjd över att kommunens olika insatser för att få människor i arbete eller studier har gett resultat.
– Vi har till exempel jobbat hårt för att personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar ska hitta en arbetsplats de trivs på. Det är en grupp människor som är stigmatiserade på arbetsmarknaden och behöver stöd för att fungera på en arbetsplats, säger hon.
Pengarna som tidigare använts till försörjningsstöd kan kommunen nu lägga på de klienter som fortfarande behöver stöd för att hitta en egen försörjning. Resurserna läggs också på förebyggande arbete så att människor ska slippa hamna i arbetslöshet från första början.
– Det är roligt att se en positiv trend men vi måste fortsätta jobba för att den goda spiralen fortsätter, säger Marina Johansson (S).
