– Det var grundlönen. För att min privatekonomi skulle gå ihop var jag tvungen att jobba kvällar och helger.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Efter avdrag tog Skatteverket 23 procent av hennes lön som legat omkring 30 000 i månaden. Men Willys ägare kommer billigare undan. Butikskedjan ägs via matjätten Axfood av en familjedynasti ledd av Antonia Ax:son Johnsson vars förmögenhet uppskattas till 50 miljarder kronor. De senaste sex åren har hon dragit in 5,4 miljoner i månaden, men i slutänden har hon betalat endast 18 procent i skatt på sina inkomster.
– Jag blir förbannad när jag hör det. Om man har miljoninkomster ska man väl åtminstone betala lika mycket skatt som vi andra, egentligen mycket mer, säger Lilian.
Men Antonia Ax:son Johnssons skatterabatt är inget undantag. Sveriges välfärd finansieras med höga skatter på inkomster och progressiviteten, det vill säga att högre inkomster ger högre skatt, är tänkt att omfördela från toppen till botten. I den pågående skattedebatten påstås inte sällan att höginkomsttagare straffas med för höga skatter. Men, som Dagens ETC tidigare har rapporterat, är det endast en liten minoritet, 0,7 procent, av befolkningen som betalar över hälften av sina inkomster i skatt. Inkomstmiljonärerna betalar i snitt 36 procent i skatt. Och vi har granskat de 1 000 svenskar med högst inkomster. Sedan 2008 har de i snitt tjänat 3,7 miljoner i månaden men betalat endast 34 procent i skatt. För toppinkomsterna är alltså förhållandet det motsatta, ju högre inkomster desto lägre skatt.
57 miljarder i förmögenhet
Det har nämligen blivit billigt att vara rik i Sverige. Det vet Tetra pak-arvingen Finn Rausing, som är god för 57 miljarder kronor. Hans östermalmsvåning är så stor att hela Lilians tvåa i Sundbyberg ryms i ett av de nio rummen. De senaste fyra åren har Finn Rausing haft inkomster på sammanlagt 307 miljoner, men av dem har endast 14 procent betalats in till skatteverket. Snittet för en svensk löntagare är strax under 30 procent.
Mångmiljardären och Spotify-grundaren Martin Lorentzon har undvikit mångmiljonbelopp i skatt i Sverige via ett brevlådeföretag på Cypern, men i själva verket lever han redan i ett skatteparadis. År 2011 deklarerade han en inkomst på 50,2 miljoner, varav endast tolv procent betalades in i skatt. Och så har vi mångmiljardären Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla, som de senaste åtta åren har taxerat inkomster på 1,6 miljarder kronor, men som skattat endast 25 procent. Listan på miljardärer med extremt låg skatt är lång.
Ökade inkomster – lägre skatt
De 1 000 rikaste svenskarna har ökat sina inkomster med 67 procent sedan finanskrisen 2008 men har successivt betalat allt mindre i skatt. Skattesänkningen har gått från i genomsnitt 35 procent år 2008 till 34 procent förra året.
En orsak till skattesänkningen är den växande andelen kapitalinkomster, det vill säga utdelningar och aktiehandel. Kapitalskatten ligger i regel mellan 25 och 30 procent och är platt, till skillnad från skatt på lön. Enligt Johan Lindberg, statistiker på SCB, ger kapitalinkomsterna också större möjligheter att göra avdrag och kvitta inkomster mot förluster. Många miljardärer förvaltar också sitt kapital i egna aktiebolag vilket möjliggör ytterligare skatteplanering.
– De har rådgivare och experter som hjälper dem att planera sitt skatteupplägg, säger han.
Hur vissa individer på vår lista kan kommer under 20 procent har han dock svårt att begripa.
Svårt att förklara
Ingmar Håkansson, rättsexpert på Skatteverket, tror att de ”extremt låga” skattenivåerna delvis kan förklaras av att personer med stora aktieinnehav i högre grad kan styra vilka år de väljer att avyttra och deklarera skattepliktiga inkomster. Men i slutänden, menar han, handlar det om att riksdagen enats om att skatten på kapital ska vara låg, bland annat för att förmögna människor annars hotar med att flytta utomlands.
– Före den stora skattereformen i början på 90-talet kunde vissa få betala uppemot 85 procent i skatt, och det är nog inte så många som skulle vilja gå tillbaka till den tiden, säger han.
Även om miljardärer i dag kan få i genomsnitt lägre skatt än ett vårdbiträde?
– Det är ju bestickande, givetvis. Men om man bara förvaltar sin förmögenhet utan att ta ut någon ersättning finns det ju ingenting att beskatta. Någon gång inbillar jag mig att man plockar ut pengarna, och då kommer skatten. Om man fortfarande bor kvar i Sverige, vill säga.
Enligt nuvarande skatteregler får alltså Antonia Ax:son Johnsons behålla allt mer av aktieutdelningarna samtidigt som låginkomsttagare ligger kvar på samma skattenivå. Butiksbiträdet Lilian fick till och med höjd skatt med några procent när hon gick i pension förra året, vid 66 års ålder.
– Vi pensionärer får inga jobbskatteavdrag. Efter skatt har jag 12 000 kronor i månaden att leva på. Jag har varit tvungen till att flytta till en mindre lägenhet för att klara mig, säger hon.
Dagens ETC har sökt Antonia Ax:son Johnson, Ane Maersk Mc-Kinney Uggla, Finn Rausing och Martin Lorentzon för en kommentar.
