Rekordintresse för genuskonferens

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det är viktigt att forskare får träffas och prata med varandra. Vi delar med oss av våra resultat och får kritik så att forskningen kan utvecklas, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och en av arrangörerna.

Själv forskar hon om bland annat jämställdhetspolitik men ser fram emot att träffa hälsovetare, samhällsvetare och historiker som arbetar inom helt andra områden. 

– Jag ser mest fram emot alla möten. Inte bara själva minglet utan också att få tid att prata med människor för att få veta vad som är på gång inom olika forskningsområden, säger hon.

Behovet stort

Konferensen, som i år äger rum i Linköping, välkomnar såväl genusforskare och jämställdhetsarbetare som studenter och privatpersoner som är intresserade av genusfrågor. Den första konferensen arrangerades i Göteborg 2012 och sedan hölls en i Umeå 2014. Målet är att hålla en konferens vartannat år i olika städer. I år är 360 personer anmälda vilket är nytt deltagarrekord.

– Det visar på behovet av en sådan här konferens, säger Kerstin Alnebratt. 

Globalt systerskap är ett av många teman som kommer att avhandlas. Till exempel ska deltagarna diskutera vilka lärdomar som kan dras av den samiska feministen och aktivisten Elsa Laula Renbergs arbete. Hon var aktiv i början av 1900-talet och en av förkämparna för samernas medborgerliga rättigheter.

Bland föreläsarna finns författaren och forskaren Mara Lee. Hon slog igenom 2007 med romanen Ladies och berör gärna ämnen som makt och sexualitet. Nu forskar hon på Göteborgs universitet och disputerade med avhandlingen "När andra skriver – skrivande som motstånd, ansvar och tid". 

Svart feminism

Till konferensen kommer även doktoranden Victoria Kawesa som skriver sin avhandling om svart feminism. Hon föreläser om afrofobi och vithet och är tredjenamn på Feministiskt initiativs riksdagslista. På konferensen ska hon prata om de svenska reaktionerna på Black lives matter-rörelsen.

– Det bästa är att man aldrig vet innan vad som blir det mest intressanta. Förra gången var jag på en paneldiskussion om urbefolkningsfrågor och det blev en oerhörd stark upplevelse som jag tog med mig hem, säger Kerstin Alnebratt.

Mer än bara forskning

Förutom föreläsningar arrangeras normkritisk stadsvandring och underhållning med komikern Shanthi Menon-Rydvall. Besökarna kommer även kunna titta på en fotoutställning om --(o)trygghet i det offentliga rummet.

– Efteråt kommer man hem inspirerad med nya tankar kring sitt forskningsområde. Kanske har man också hittat ett nytt forskningssamarbete, säger Kerstin Alnebratt.