Som varje år släppte Malmö stad i oktober sin årliga hemlöshetskartläggning. Och som (nästan) varje år under det senaste decenniet så har antalet hemlösa – framför allt hemlösa barn – ökat. Enligt kommunen lever just nu 1 752 vuxna och 1 070 barn i hemlöshet. Socialstyrelsens nationella kartläggning, som publicerades förra veckan, visar i sin tur att Malmö därmed har det största antalet hemlösa per capita av alla svenska storstäder.
I hela Sverige finns det bara en kommun (Bjurholm i Västerbotten) där andelen hemlösa i befolkningen är större. Eftersom kommunens beräkningar endast avser människor som är folkbokförda i Malmö och omfattas av socialtjänstlagen, och därmed exkluderar exempelvis papperslösa och hemlösa EU-migranter, finns det dessutom ett stort mörkertal.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Avfärdar kritiken
För Birthe Wallin, direktor på Skåne stadsmission, en av de idéburna aktörerna som jobbar med frågan i Malmö, är denna diskrepans mellan statistiken och verkligheten del av problemet. Enligt henne handlar det om att myndigheterna skönmålar situationen.
–Man höjer ribban för dem som kan få hjälp, så att det inte blir lika många och problemet inte verkar lika stort. Den strukturella och den individuella hemlösheten skiljs statistiskt åt, och den förstnämnda prioriteras ner för att göra besparingar. Det verkar vara viktigt i detta läge att bevara ansiktet.
Hos kommunen avfärdas denna kritik.
–Det är svårt att ta detta på allvar, säger socialdemokraten Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för teknik, miljö och trygghet, när ETC Malmö ber honom kommentera.
–Vi har rekordhög hemlöshet oavsett vilka siffror vi redovisar. Faktumet är detsamma, lägger han till.
Men för Birthe Wallin är det ändå en viktig poäng.
–Man måste ta till sig problemet snarare än att med statistiska penndrag göra det mindre.
”Skrämmande siffror”
Att problemet är allvarligt råder det i alla fall enighet om. För experter som forskar kring hemlöshet, som Hans Swärd, professor på socialhögskolan vid Lunds universitet, kommer de senaste rapporterna inte som en överraskning.
–Siffrorna är skrämmande, men om man tittar nationellt har ju hemlöshetstalen ökat sedan 90-talet.
Den mer omtvistade frågan är vad denna utveckling beror på. Enligt Hans Swärd ligger svaret till stor del i bostadspolitiken.
–Det hänger ihop med hur bostadsmarknaden ser ut, att hyrorna är dyra och att många kommuner har sålt ut sin allmännytta.
Eftersom privata hyresvärdar i regel vägrar att hyra ut bostäder till hyresgäster som är beroende av försörjningsstöd är allmännyttiga bostadsföretag som Malmös MKB, ofta synnerligen viktiga för de som lever i fattigdom. Ändå har kommuner i många fall valt att sälja delar av sitt kommunala bostadsbestånd. I fjol sålde MKB 1650 av sina lägenheter i Rosengård, för att kunna finansiera prestigeprojektet Culture Casbah.
”ingen utförsäljning”
Men kommunalrådet Andreas Schönström ser inga problem med affären.
–Det är ingen utförsäljning, säger han, och påpekar att konsortiet som köpte lägenheterna och som ska bygga Culture Casbah, ägs till 25 procent av MKB. Han framhåller i stället att MKB även förvärvat nya fastigheter, såsom Kirsebergsanstalten och Jägersros travbana, med plats för flera tusen bostäder. Vad gäller byggandet av nya bostäder i Malmö tycker han att det rör sig i rätt riktning.
–I Malmö byggs det fler nya hyresrätter än i andra städer. MKB lämnar också fler lägenheter till bostadsförmedlingen nu än för tio år sedan. Det går emot trenden i de övriga städerna.
Men enligt Hans Swärd, på Lunds universitet, handlar det inte bara om att bygga nytt, utan också om att bygga bostäder som även de med mindre betalningsförmåga har råd med.
–Man bygger gärna bostäder på gamla industritomter, i områden med höga markpriser och sjönära lägen, där hyrorna blir dyra.
Han kritiserar att det byggs för många bostäder för sådana hyresgäster kommunen vill ha, inte för de som finns. Andreas Schönström, på Malmö stad, avfärdar denna kritik.
–Vi måste kunna bygga bostäder för alla, säger han.
–Malmö måste kunna attrahera dem som har hög betalningsförmåga, precis som vi måste kunna ha bostäder för sådana med låg betalningsförmåga.
Snarare tycker han det är Malmöbornas låga betalningsförmåga som är problemet.
–Vi måste jobba för att människor som är arbetslösa, går på försörjningsstöd eller studerar, har råd med att betala för boende.
