– Färre brott lagförs, antalet fängelsevistelser minskar och även i de skolundersökningar som Brå gör kontinuerligt ser man att färre och färre rapporterar att de begår brott och att det blivit utsatta för brott, säger han.

Färre rån

Några av de brottskategorier som minskar är misshandelsbrott och rån, både i Sverige och i Göteborg. Men samtidigt ökar det dödliga våldet – i alla fall har det gjort det de senaste åren, hur det ser ut 2018 finns det inga färdiga uppgifter på än. Henrik Tham menar att det är den organiserade brottsligheten som står för ökningen.

– Det gängrelaterade våldet började öka 2013, men vi har ännu inte nått toppnivåerna från 1989-90. säger han.

Henrik Tham menar dock att risken att utsättas för brott för den som själv inte är en del av kriminella kretsar, knappast har ökat. Särskilt inte i det offentliga rummet.

– Nätbedrägerier av olika slag har ökat enormt, liksom trakasserier och hot via internet. Men sådana brott som människor generellt är mer rädda att utsättas för, som rån och misshandel, de ökar inte. Däremot gör känslan av otrygghet det, säger han.

Ordningsvakter får omhänderta

Just tryggheten var i stort fokus inför höstens val. Flera partier, både nationellt och lokalt, menade att stora resurser krävs för att öka tryggheten. I Göteborg är en lösning enligt Moderaterna att införa så kallade paragraf 3-områden. Det innebär att ordningsvakter får patrullera områdena, och får befogenheter att avvisa eller omhänderta personer som begår brott. Axel Josefson (M), kommunstyrelsen ordförande, menar att det skulle öka tryggheten och kunna minska brottsligheten.

– Vi måste till exempel få bukt med den öppna drogförsäljningen som sker i centrala Göteborg. Den är inte acceptabel. I väntan på att det anställs fler poliser så menar vi att ordningsvakter är en bra lösning, säger han.

Moderaterna fick ett ja i kommunfullmäktige på förslaget om att införa paragraf3-områden, men polisen har dock sagt nej. De menar att lagstiftningen gör det omöjligt.

– Paragrafen är en undantagsregel, den kan alltså bara användas vid särskilda behov. Här skulle det vara mer permanent, det går inte ihop med lagstiftningen, säger Niklas Norin, tillförordnad chef för citypolisen i Göteborg.

Men enligt Axel Josefson är frågan så viktig att de nu har överklagat den till förvaltningsrätten.

– Att bekämpa brottsligheten och göra Göteborg till en trygg stad är en av de allra största utmaningar vi har. Så länge staten inte tar sitt ansvar och skjuter till mer medel till polisen och ser till att det utbildas fler, så behöver vi fler ordningsvakter, säger han.

Färre brott i Centrum

Även på Göteborgsmoderaternas hemsida är det tydligt att frågan står i fokus. De skriver att den viktigaste frågan för partiet är att minska brottsligheten och att öka tryggheten, och beskriver Göteborg som en stad som har förändrats: ”De kriminella gängen härjar och skapar oro här och nu. Otryggheten breder ut sig. Vi behöver vända utvecklingen och återta Göteborg.” Men samtidigt tyder det mesta på att brottsligheten minskar. Också i centrala Göteborg, där Moderaterna vill införa sina paragraf 3-områden. Förra året anmäldes drygt 21 000 brott i stadsdelen Centrum. Det är den lägsta siffran sedan 2002, då Brå började publicera statistik på stadsdelsnivå. Antalet anmälda rån är också de lägsta på 16 år. Antalet misshandelsfall ökar något jämfört med 2017, men är lägre än alla andra år innan det. Polisen delar bilden av att dessa brottstyper inte har ökat.

– Vi har jobbat hårt i de centrala delarna av staden för att få ner den här typen av brottslighet, och det har bidragit till att det totala antalet brott minskar. Problemen i city är inte att våldsbrotten ökar, utan ordningsstörningar och narkotikahandel, säger Niklas Norin.

Narkotikabrott ökar

Statistiken från Brå bekräftar att antalet anmälda narkotikabrott har ökat ordentligt de senaste åren. I Göteborg anmäldes drygt 6 800 narkotikabrott 2018, mot 4 600 för fem år sedan. Men Niklas Norin tror inte att den stora ökningen anmälda narkotikabrott betyder att det också begås så många fler brott. Snarare handlar det om fler polisinsatser.

– Ju mer man arbetar mot narkotikabrottslighet desto mer hittar man. Narkotikahandeln har nog ökat, men inte lika mycket som siffrorna visar, säger han.

Men att Göteborg håller på att tas över av kriminalitet, och behöver återtas, det menar han inte stämmer.

– Det klart att det finns stora utmaningar och problem, men så illa är det inte. Statistiken visar ändå att brottsligheten totalt minskar, säger han.

”Upplevd otrygghet har ökat”

Inte heller Axel Josefson vill säga att risken att utsättas för brott faktiskt har ökat. Däremot menar han att fler känner sig otrygga.

– Den upplevda otryggheten har ökat. Det tror jag Göteborgarna känner. En sådan sak som att narkotikahandel sker i fullt dagsljus bidrar till det.

Men att ni framställer det som att Göteborg inte är en trygg stad längre, trots att brottsligheten minskar, kan inte det i sig göra att människor känner sig mindre trygga?

– Naturligtvis har vi ett ansvar för att inte förstora saker och ting, men samtidigt har vi också ett ansvar för att förmedla det människor känner och tycker. Vi har flera utsatta områden i Göteborg där bilbränder och annat gör att många känner sig otrygga, det måste vi kunna prata om.

Beror på media

Henrik Tham menar dock att det är uppenbart att såväl partiernas som medias fokus på brottslighet är det största skälet till att människor idag känner sig mer otrygga än tidigare.

– Det har aldrig varit lika stort fokus på brottslighet som i den här valrörelsen, och media har heller aldrig rapporterat lika mycket. De menar att de reagerar på verkligheten, men jag skulle snarare säga att de driver verkligheten, säger han.

Att det viktigaste i kampen mot otrygghet och brottslighet är fler poliser och ordningsvakter håller han inte med om.

– På vissa håll är det underbemannat, men att bara sätta in fler poliser är inte lösningen. Det finns allt mer forskning som visar att fler poliser och ordningsvakter ger upphov till ökade konfrontationer med de som misstänks, spänningarna ökar och det i sig bidrar till minskat förtroende för polisen. Inte heller ökade antalet uppklarade brott efter att Alliansen sett till att vi fick 3 000 fler poliser. Ändå hävdar alla att vi måste ha fler poliser, säger han.