Enligt tidningen Dagens Samhälle har ett 20-tal kommunala bostadsbolag i år fattat beslut om eller inlett försäljning av lägenheter till privata hyresbolag. Det handlar om runt 14 000 lägenheter, att jämföra med de drygt 4 000 som såldes till privata bolag förra året.
Trots att allmännyttan sedan 2011 ska drivas enligt affärsmässiga principer har det fortfarande betydelse vem som äger bostäderna, enligt Irene Molina, professor i kulturgeografi på Uppsala universitet.
– De lägenheter som stannar kvar i kommunen drivs med större samhällsansvar och lägre vinstmarginal, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Långsiktiga ägare
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm, framhåller att många av de kapitalstarka köparna, som exempelvis Rikshem, liksom kommunerna är långsiktiga ägare.
– Om de eller kommunen äger bostäderna borde inte betyda så mycket för hyresgästerna, även om de privata kan hålla lite mer i slantarna, vara mindre toleranta mot misskötsamma hyresgäster och ställa högre inkomstkrav vid uthyrning, säger Hans Lind.
Statistik från SCB visar att privata värdar satsar mindre på underhåll och tjänar mer per lägenhet och år än allmännyttan. Undersökningar visar också att en större andel hyresgäster i privatägda fastigheter tvingas flytta efter renovering. Det första som brukar hända efter att en privat ägare tagit över är att renovering inleds.
– Kommuner säljer ofta slitna bostäder i attraktiva områden, för att slippa kostnaderna för renovering. Privata aktörer har större ekonomiska muskler och kan ta den långsiktiga investeringen, säger Irene Molina.
Andra säljmotiv är enligt Boverket att få loss pengar till nyproduktion, förvaltning och underhåll.
– I dag ökar kraven på de kommunala bolagen att bygga och då behöver de kapital. Av olika skäl kan de bedöma det som mindre riskfyllt att sälja en del av beståndet än att låna pengar, säger Hans Lind.
En del kommuner använder pengar från försäljningen till att täppa igen hål i budgeten, eller göra investeringar som inte har med bostäder att göra.
Det är bra, anser Christel Armstrong Darvik, koncernchef på Stena Fastigheter, som kritiserar Göteborgs Stad för att sälja för lite av sin allmännytta.
– Pengarna från försäljningen skulle kunna användas till att uppgradera till exempel skolor och sjukvård, säger hon.
Allmännytta säljs också av ideologiska skäl, enligt Boverket. Landskrona Stad valde i våras att sälja drygt 1 200 stycken av Landskronahems lägenheter till Stena Fastigheter Malmö. L, M, och MP drev igenom försäljningen med hjälp av vågmästaren SD. Vänsterblocket röstade emot.
– Det ligger ideologiska motiv bakom, även om den brunblågröna majoriteten sveper in affären i ekonomiska argument, säger Jonas Esbjörnsson (S), kommunalråd i Landskrona.
L: ”Frigöra resurser”
Landskronahem har stabil ekonomi och bolagets fastigheter har ökat i värde med 100 miljoner om året sedan 2008. Det saknar betydelse, säger kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L), som varit pådrivande i affären.
– Det handlar om att frigöra resurser för att kunna lyfta ett annat område, Karlslund, och göra det till en blandad stadsdel upplåtelsemässigt. Vi kan inte låna till investeringar, med tanke på framtida räntehöjningar, säger han.
Facebookgruppen ”Vi som är emot att Landskronahem säljer ut” hade i maj samlat över 700 medlemmar och 1 700 namnunderskrifter mot säljbeslutet.
– Stena kommer naturligtvis att höja hyrorna, de måste ju få igen pengarna. Var ska då de svaga hushållen ta vägen? Allmännyttan är vårt enda redskap för att kunna erbjuda bostäder till alla, säger Jonas Esbjörnsson.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Historisk bostadskris
I dag finns det knappt några äldre billigare lägenheter kvar att flytta till efter renovering, säger Irene Molina, och nybyggda lägenheter har marknadshyror.
– Det som byggs i dag är dyrt och förstärker gentrifieringen. Det är bara kommunerna som kan motverka att svaga hushåll tvingas bort.
Samtidigt anser hon att det var ett stort misstag att lämpa över ansvaret för bostadsförsörjningen på kommunerna.
– Att bygga kräver enorma investeringar. Staten borde ha ett eget byggbolag och ta mer ansvar, inte bara för finansieringen. Bostadskrisen är större i dag än när vi byggde miljonprogrammet, säger hon.
