Den första månaden med det nya skattesystemet ökade försäljningen av laddbara bilar med 2 171 stycken, eller 115 procent, jämfört med samma månad förra året.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Med bonus-malus och ökande intresse för att köra laddbart tror jag vi får se många nya rekord under hösten. Det märks att efterfrågan på laddbara bilar ökar och nu är större än vad bilhandlarna har räknat med. Det är rekordförsäljning av de modeller som finns tillgängliga. Jag hoppas branschen kommer till rätta med sina långa leveranstider så att inte det blir ett hinder för att välja en laddbar bil, säger Olle Johansson, vd för elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle.
De högre fordonsskatterna på nyregistrerade bensin- och dieselbilar som bonus-malus-systemet innebär gjorde att många sådana togs i trafik före den första juli. Därför blev juni den månad i Sveriges historia med flest nyregistrerade bilar någonsin. David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, drar därför inte fullt så höga växlar på de nya siffrorna som el-branschens företrädare gör.
– Det är svårt att dra några slutsatser redan efter första månaden. De dåliga bilarna fick ett uppsving månaden innan och många har väntat med att köpa elbil för att få del av bonusen, så för att veta hur systemet fungerar måste vi titta på längre sikt, säger han.
25 procent i bonus
Hur mycket pengar som köparen av en bil med låga utsläpp får i bonus räknas ut genom ett antal olika parametrar. Enkelt uttryckt får den som köper en elbil numera en bonus på 25 procent av bilens nypris eller maximalt 60 000 kronor från Transportstyrelsen. Detta kan jämföras med tidigare 40 000 kronor i supermiljöbilspremie. För laddhybrider gäller en bonus på mellan 10 000 kronor och 60 000 kronor, baserat på hur mycket koldioxid bilen släpper ut. För bilar med utsläpp över 95 gram koldioxid per kilometer följer nu en kraftigt höjd fordonsskatt i proportion till utsläppen. David Kihlberg är skeptisk till att det går att få bonus även vid köp av fossilbilar.
– Tittar man på hur bonus-malus ser ut idag kan man alltså få en bonus trots att man köper en fossilbil, bara den är effektiv. Därför vill vi se en sänkning av brytpunkten och en höjning på malus-sidan, egentligen ska bonusen bara gå till de bilar som inte har några koldioxidutsläpp. Vi är jättepositiva till det nya systemet, det är en bra början och en viktigt pusslbit, men vi måste skynda på det om vi ska vara fossilfria år 2030, säger han.
Brist på laddpunkter
Det ökade antalet elbilar ställer högre krav på infrastrukturen för laddning. Brist på laddningspunkter har varit ett av de största hindren mot elbilarnas spridning och i dag minskar antalet laddpunkter i relation till antalet elbilar. Det finns i nuläget 5 489 laddpunkter fördelat på 1 425 laddstationer i Sverige. I Storbritannien vill regeringen bygga bort problemet dels genom att ställa krav på att nybyggda hem ska ha laddstationer, dels genom att lyktstolpar ska konverteras till laddningsstolpar.
– Vi förväntar oss att se större förändringar i transportsektorn de kommande tio åren än vad vi såg under förra århundradet, sa Storbritanniens transportminister Chris Grayling när han presenterade planerna den nionde juli.
För svensk del behöver både kommuner och företag se över sina möjligheter att bygga laddningsstationer, menar Olle Johansson.
– När antalet laddbara bilar ökar är det viktigt att tillgången till laddning också hänger med. Även de kommuner och företag som redan byggt laddstationer måste utvärdera om det är dags att bygga fler, det här är en ständig utveckling. Utan bra laddmöjligheter försvåras omställningen till eldrift betydligt, säger han.
Även David Kihlberg ser gärna en utbyggnad av infrastrukturen för laddning.
– Det är jätteviktigt men att få bort bilberoendet är den stora utmaningen på sikt. Det som behövs då är framförallt utbyggd kollektivtrafik, konstaterar han.
