#Regnbågsblod vill se lika villkor vid blodgivning

I dag parkeras Blodbussen framför Sveriges riksdag. Ministrar, partiledare och sportlegender kommer samlas för att inspirera folket att bli blodgivare eftersom det på flera håll i Sverige råder akut blodbrist.

Samtidigt utesluts stora grupper från att dra sitt strå till stacken, män som under det senaste året haft sex med en man är inte välkomna som blodgivare. Heterosexuella måste bara vänta tre månader efter en ny sexuell kontakt.

Några som reagerat mot reglerna är barndomsvännerna Tobias Ström och Jesper Peterson. För två veckor sedan drog de igång hashtagen #Regnbågsblod för att uppmärksamma fenomenet att lämplighet som blod­givare utgår ifrån sexuell preferens. Enligt dem bör den istället utgå ifrån riskbeteende.

– Jag är gift sedan åtta år och jag exponeras ju inte för sexuellt överförbara sjukdomar i min relation. Det här är diskriminering av friska, kapabla blodgivare, säger Tobias Ström.

– Vi har varit i kontakt med en infektionsöverläkare, Bo Hejdeman, och han anser liksom oss att alla blodgivare borde ­genomgå en screening för riskbeteende. Det vore det säkraste för de som tar emot blod.

Socialstyrelsens motivering

Vid ett flertal tillfällen har Tobias Ström kontaktat Socialstyrelsen och frågat varför även män som lever i fasta relationer med andra män omfattas av karenstiden. Till svar har han fått samma motivering som kan återfinnas på Socialstyrelsens hemsida: enskilda individer kan bara ”intyga för egen räkning” – inte för sin partner. Rimligt, tycker Jesper Peterson, om nu samma resonemang även gällt för heteropar.

– Vi måste kunna förutsätta att även homosexuella är kapabla att leva monogamt, det här är grundat i en stereotyp. Vidare är det ingen som frågar efter huruvida man har oskyddat sex, eller om man har testat sig, säger Jesper Peterson och fortsätter:

– Mina manliga homosexuella vänner är väldigt medvetna om sin sexuella hälsa, och jag har heteropolare som aldrig testat sig i hela sina liv. Men det är ju min väldigt subjektiva erfarenhet.

Blodet testas

Tobias Ström administrerar blod i sitt arbete som anestesisjuksköterska och han upplever att man inom sjukvården ­generellt sett anser att en ­karenstid på 12 månader är orimlig eftersom allt blod som kommer in ändå testas och blodburna sjukdomar i regel syns efter 3 månader.

– Samma regler gäller för homosexuella män som vid sprutmissbruk och det skickar tokiga signaler. Jag är övertygad om att en omprövning skulle visa grund att ändra det här, säger Tobias Ström.

– 1979 tog man bort sjukdomsstämpeln på homosexuella men det här måste man ändå påstå är en kvarleva. Mitt i brinnande hiv-kris kan man förstå detta men smittspridningen generellt ser väldigt annorlunda ut i dag.

Även RFSL anser att upp­daterade regelverk vore på sin plats.

– Alla blodburna sjukdomar som är vanligare bland män som har sex med män syns på tester efter fyra månader. Därför verkar det orimligt att man inte ska kunna lämna blod förrän efter ett år. Det baseras inte på vetenskap, säger Cal Orre som är sakkunnig inom hälsa och hiv-prevention på RFSL, och fortsätter:

– Antagligen beror det på en rädsla som kanske ligger kvar sedan det på 80-talet var personer som fick hiv genom blodtransfusioner, vilket är förståeligt. Men med dagens analysmetoder tycker vi att det är dags att revidera reglerna.