– Det är inte vårdpersonalens uppgift att behöva fundera på om man ska anmäla en patient till polisen, konstaterade regionstyrelsens ordförande, moderaten Carl Johan Sonesson, nyligen till Sydsvenskan.

– Jag tar inte avstånd från Tidöavtalet. Jag tar avstånd från just den här punkten. Det är viktigt att vi vågar säga ifrån, hellre innan än efter, lade han till.

Det handlar om en av Tidöavtalets allra hårdast kritiserade paragrafer: Förslaget som går ut på att kommuner och myndigheter ska tvingas informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med papperslösa. 

Går emot partilinjen

Fler regioner har sedan gjort som Skåne. Västra Götalandsregionen, Norrbotten, Stockholm, Kalmar, Jämtland-Härjedalen, Jönköping, Västerbotten och Värmland har samtliga krävt att vårdpersonal ska undantas från anmälningsplikten. Nyligen anslöt också styret i Region Örebro län till kritikerna.

– Jag tycker det är orimligt att vårdpersonal skulle ingå i det här. Vi har också skickat in en skrivelse till regeringen. Vi utgick från samma krav som i Region Skåne. Många inom vården har valt det här yrket och avlagt ett löfte om att hjälpa människor. Det skulle vara fruktansvärt att tvinga vårdanställda att ange folk, säger Behcet Barsom, regionråd för Kristdemokraterna i Region Örebro län.

I Region Västmanland har Centerpartiet precis lämnat in en motion om att göra samma sak. Men där har minoritetsstyret bestående av M, KD och L ännu inte tagit något beslut.

På flera andra håll går borgerliga företrädare i regionerna nu emot partilinjen. Faktum är att inget av de borgerliga regionråd som Dagens ETC har varit i kontakt med uttrycker att de vill se anmälningsplikt av papperslösa inom vården.

Allra hårdast i sin kritik är Bo Bergsjö, gruppledare för Liberalerna och ledamot i regionstyrelsen i Kronoberg. Han är kortfattad i sin summering av förslaget:

– I klartext: idiotiskt. Det är inte rimligt att socialarbetare, lärare och sjukvårdspersonal ska tvingas anmäla flyktingar. Den världen vill inte jag leva i, säger han.

Vad tror du att det här förslaget kan leda till om det blir verklighet?

– Jag hoppas det leder till civil olydnad. Vi har ännu inte haft frågan uppe här nere i partiet och regionen. Men jag har min syn klar. Vi är en region som är ganska socialliberal och jag tror att de flesta håller med mig. Jag tror det finns en samsyn i regionen, men jag kan inte tala för de andra partierna. 

Kan det finnas en rädsla för att stöta sig med SD i den här frågan?

– Det här har inte med dem att göra. För mig är frågan etisk och socialliberal. Att vi ska börja jaga utsatta människor som redan har det jättesvårt – det är en orimlighet, säger Bo Bergsjö.

Slitningar mellan Tidöpartierna

Förslaget om anmälningsplikt har orsakat slitningar inom Tidösamarbetet sedan start, och kritiken har varit högljudd från såväl fackförbund, offentliganställda och politiker. 

Punkten var ett av Sverigedemokraternas krav för att överhuvudtaget släppa fram Ulf Kristerssons regering. Liberalerna var skeptiska, men tvingades vika ner sig. Syftet med förslaget är, enligt Tidöpartierna, att komma åt personer som inte har rätt att vistas i Sverige.

”Jag tror att man säkerställer att det blir bra”

Men långt ifrån alla borgerliga regionråd är beredda att göra som M+L+KD-styret i Region Skåne – att skicka in en protestskrivelse till regeringen. 

I Region Uppsala tar ledande regionpolitiker istället för givet att utredningen kommer att komma fram till slutsatsen att vårdanställda ska undantas.

– Vi ser ingen poäng med att gå ut med några krav eller en skrivelse för att göra det som regeringen redan skriver att man ska göra i Tidöavtalet. Frågan kommer att beaktas, så jag är inte alls orolig. Jag tror att man säkerställer att det blir bra, säger Björn-Owe Björk, regionråd för Kristdemokraterna i Region Uppsala.

Den skrivelse som Björn-Owe Björk syftar på är de två avslutande meningarna i förslaget:

”Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

Flera av de politiker Dagens ETC har pratat med lutar sig mot just den formuleringen. Emilie Orring, Moderaternas toppnamn i Region Uppsala säger att hon inte vill spekulera i eventuellt utfall innan det finns en färdig utredning. Så även Anna Zelvin, regionråd för Kristdemokraterna i Kronoberg.

– Vi måste ha respekt för utredningen. Men det är klart att vi som parti och jag personligen verkligen står upp för patientsäkerheten. De som behöver vård ska få vård, säger Anna Zelvin.

Direktiv ”inom kort”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har tidigare sagt att förslaget ska utredas med fokus på undantag för exempelvis sjukvården och att saken ska utredas ur ett patientsäkerhetsperspektiv. 

Sverigedemokraterna har å sin sida hela tiden stått fast vid att anmälningsplikten ska gälla alla offentliganställda – utan undantag.

– För mig finns inga undantag. Det är alldeles uppenbart så att har vi kommit överens om att det ska gälla offentliganställda, så ska det gälla offentliganställda, har Jimmie Åkesson sagt till Dagens Nyheter.

Samtidigt har tillsättandet av utredningen dragit ut på tiden. Justitiedepartementets och migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) besked har länge varit att att direktivet ska presenteras under våren. En vår som nu både har kommit och gått. Nyligen rapporterade tidningen Altinget att beskedet från justitiedepartementet nu har ändrats till att direktivet kommer ”inom kort”.