Regionerna behöver ”minska kostymen” och ”se om sitt hus”. Det sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med att budgeten presenterades i förra veckan. Hon pekar på att antalet anställda ökat i regionerna sedan pandemin bröt ut 2020.
När ekonomin nu ljusnar är det rimligt att statens stöd till regionerna minskar jämfört med förra året, enligt finansministern. I år får regionerna sju miljarder i tillfälligt stöd av staten för att klara vården när inflationen lett till skenande kostnader för pensioner. Nästa år blir det bara två. Samtidigt ligger de generella statsbidragen till kommuner och regioner kvar på samma nivå, någon kompensation för höjda löner och andra kostnadsökningar står staten alltså inte för.
Värmland är en av de regioner som haft det allra tuffast under året. Där måste nu personalstyrkan bantas ytterligare, befarar socialdemokratiska regionrådet Åsa Johansson. Att regeringen lägger en budget med underskott där sänkta skatter står för nästan hälften av satsningarna och samtidigt minskar stödet till regionerna gör henne upprörd.
– Att man lånar pengar till skattesänkningar för de som redan har det bäst, men i stort inte ger några tillskott till välfärden. Jag har svårt att hitta ord för vad jag tycker om det.Långa köer kan bli längre
Region Värmlands siffror lyser ilsket röda. Över 800 miljoner kronor väntas underskottet landa på i år. Trots 60 öres skattehöjning och höjda priser i kollektivtrafiken. Och trots att 500 tjänster redan har skurits bort. Nu kan regionen behöva banta ytterligare 250 tjänster, tror Åsa Johansson. Vilka konsekvenser det skulle få kan hon inte överblicka i nuläget, men hon ser en uppenbar risk för att långa vårdköer skulle växa ytterligare.
Men man tar inte bort 750 personer utan att det märks.
– Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att det inte ska bli så. Men man tar inte bort 750 personer utan att det märks.
I Västra Götaland har lyckosamma aktieaffärer gjort att årets underskott ser ut att bli lägre än väntat. Ändå räknar regionen med att gå back med nästan en och en halv miljard kronor, trots att personalstyrkan bantats med runt 5000 anställda. Vänsterpartiets regionråd Carina Örgård reagerar starkt på Elisabeth Svantessons uppmaning till regionerna att ”se om sitt hus”.
– Man blir överraskad över den kallsinnighet regeringen visar. Finansministern har inte förstått vad vi står inför.
Visst ser ekonomin bättre ut nästa år i och med den fallande inflationen. Underskottet ser ut att vändas till ett överskott. Men det som nu skulle behövas är rejäla långsiktiga satsningar, anser Carina Örgård.
– Vi står inför en stor omdaning av sjukvården i vårt land. Det är väldigt svårt att göra samtidigt som man ska dra ner på budget.
Behöver nya sjukhus
Vården ska digitaliseras, det kräver investeringar, påpekar Carina Örgård. Läkemedel blir allt mer träffsäkra, men också dyrare. Regionernas kostnader för läkemedel ökade med nära tio procent i fjol. Dessutom finns behov av att både rusta upp och bygga nytt. Flertalet sjukhus byggdes på 50- och 60-talen och har blivit både slitna och omoderna. Om en jämlik offentlig sjukvård ska vara möjlig i framtiden måste staten hjälpa till, enligt Örgård.
– De som har råd kommer att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. På lång sikt blir det svårt att upprätthålla en offentlig vård tillgänglig för alla.
Andreas Svahn (S), regionråd i Örebro, instämmer: Inflationskrisen må vara över, men behoven framöver är i princip omättliga.
– Det är inte så att behovet av hälso- och sjukvård minskat. Vi ser en kraftig ökning av antalet äldre i hela Sverige, Örebro län är inget undantag.
I Östergötland varslades i våras 900 av regionens anställda. En stor del har dragits tillbaka efter att personal sagt upp sig frivilligt, men 235 anställda får i veckan besked om uppsägning, uppger fackförbundet Kommunal. Att regionen får mindre pengar av staten nästa år är rimligt, tycker Marie Morell, moderat regionråd.
– Det visste vi redan. Det var tydligt att det var ett tillfälligt bidrag under ett år för att möta kostnaderna för inflationen.
”Vem får vård?”
Pengar är inte allt, har finansministern upprepat när hon fått frågor om att vården inte hör till det som prioriteras i nästa års budget. Regionerna ska lära av varandra för att använda pengarna på bästa sätt. Marie Morell håller med om att det finns pengar att spara genom att arbeta mer effektivt.
– Vi kommer behöva jobba på andra sätt framöver.
Ett steg på vägen har varit att se över bemanningen, enligt Marie Morell. Fördelningen av vårdpersonal mellan olika avdelningar har varit allt för ojämn. Och bristen på vissa yrkeskategorier har gjort att andra får sitta och vänta på patienterna.
– När vi haft problem att få operationssjuksköterskor har vi inte kunnat nyttja våra kirurger eller ortopeder fullt ut. När vi inte ser helheten använder vi organisationen ineffektivt.
Catarina Eriksson, ordförande för Kommunal Öst, har en helt annan bild av läget i regionen. Visst kan det finnas justeringar att göra i organisationen. Men att det finns utrymme för ytterligare besparingar totalt sett vänder hon sig bestämt emot.
– Vi förstår inte hur det ska gå ihop med ännu mindre pengar.
Hon menar att nedskärningarna sätter patientsäkerheten på spel och hon fruktar att personalen tvingas göra tuffa prioriteringar mellan patienterna.
– Vem kommer att få vård? frågar Catarina Eriksson retoriskt.
