Det säger Kenneth Carlsson, 79 år. Dagens ETC möter honom vid torget i Arvika där upp emot 3000 personer samlades för en dryg vecka sedan för att protestera mot nedläggningen av akutjourslinjen på ortens sjukhus. Sköken betyder halvrisig förklarar han för de som inte hänger med i värmländskan. Och fast han skrattar finns det allvar i kommentaren. 

Det är sju-åtta mil mellan Arvika och Karlstad. Från orterna ännu längre västerut i länet, som Eda, Charlottenberg och Årjäng, är det ytterligare fem-tio mil. När region Värmland står inför ett underskott på nära en miljard kronor var ett av förslagen för att spara pengar att lägga ner akutjouren på Arvika sjukhus. Det skulle betyda att alla som kan behöva någon form av akut kirurgi eller ortopedi, alla med inre skador och brutna ben, skulle behöva åka till Karlstad istället.

Kenneth Carlsson ler när han säger att han nog skulle dö på vägen till Karlstad. Men nyligen uppmärksammade DN ett fall i Sollefteå där det var just det som hände. Akutkirurgin där lades ned för sju år sedan. Viktor Holmberg, 18 år, dog när han kom in till akuten i Sollefteå med sprucken mjälte. Det fanns ingen kirurg på plats och den som skulle operera honom var tvungen att åka de tio milen från Örnsköldsvik. 

Köper eget fika för att spara

Sedan 70-talet har hälften av akutsjukhusen i Sverige lagts ned. Och när regionerna nu står inför stora besparingar riskerar det att bli en ny nedläggningsvåg. I Arvika är det tredje gången på 20 år som akutsjukvården hotas av nedläggning. 

– Det är tydligt att man vill centralisera. 2035 ska det nya centralsjukhuset CSK i Karlstad stå färdigt. Det kostar mycket och behöver fyllas, säger sjuksköterskan Veronica Eriksson. 

Vi är beredda på att spara men vården måste få kosta

Hon jobbar på akuten i Arvika och har engagerat sig i protesterna mot nedläggningen. 

– De säger ofta att det handlar om kompetensförsörjningen, att personalen inte räcker till länets tre sjukhus. De verkar förutsätta att om de lägger ner i Arvika så kommer personalen att byta till CSK istället. Men det kommer inte att hända,  fortsätter hon. 

Linda Soare, undersköterska på akuten, håller med. 

– Lägger de ned säger jag upp mig och kommer aldrig tillbaka till regionen. De kan dra in på julklappar och fika. Det spelar ingen roll, vi köper fika för egna pengar. Vi är beredda på att spara men vården måste få kosta, säger hon. 

Personalen som har engagerat sig mot sparförslagen har fyllt sjukhuset med protestskyltar. Redan i entrén möts vi av svart text mot vit bakgrund. ”Regionen ska spara… Låt Arvika sjukhus vara!!!”. I sjukhuskafét står en skylt med texten ”Bruten arm, njursten, akut buk. Västvärmlänningen blir också sjuk”. Nästan 7000 patienter vårdades av akutjouren i Arvika under förra året. 

– Skulle den delen av akutvården läggas ned här skulle det innebära långa resor för många patienter. Och ännu längre väntetider på akuten i Karlstad, säger undersköterskan Jennie Leonsson. 

”Vet inte när man blir sjuk”

Förra veckan firade hon och kollegorna med tårta när regionrådet Daniel Schützer (S) meddelade att han och de övriga i den politiska majoriteten hade lyssnat på protesterna och backar från sitt första förslag. Men de känner sig inte trygga än. Något måste det ju fortfarande sparas på. 

– Men vi hoppas att det inte blir på den oplanerade vården. Alltså den akuta. Man vet aldrig när man skadar sig eller blir akut sjuk. Den sortens vård behöver man ha närhet till, säger Jennie Leonsson. 

Kollegorna på akuten har själva gått igenom regionens ekonomi. De har andra sparförslag. Skippa att köpa nya möbler till exempel. Och dra in på dyra konferenser och hotellnätter. 

– Just nu känns det som att de plockar bort småsaker för oss, som att vi inte längre får torka oss med regionens handdukar om vi duschar efter jobbet, men inte de stora sakerna för de som är högre upp än oss, säger undersköterskan Therese Persson.

Andra regioner har höjt skatten för att täcka en del av underskottet, men inte region Värmland. 

– Jag skulle hellre betala en krona mer i skatt än att de ska dra in sjukvården här. För om de lägger ner delar av vården så behöver man ju inte vara ekonom eller särskilt högt utbildad för att förstå att sjukhuset i Arvika får dyrare vård per patient. Då är nästa steg att stänga allt, säger Veronica Eriksson. 

”Måste se om vårt hus”

När tusentals västvärmlänningar samlades på torget i Arvika i tjugo minusgrader för att protestera mot sparförslagen var kommunens oppositionsråd Kristina Bengtsson-Nilsson (M) en av initiativtagarna. Hon vill dock inte se någon höjd skatt för att rädda vård i Arvika. 

– För några år sedan hade vi mammografi på sjukhuset i Arvika. När den skulle läggas ner och flyttas till Karlstad var det stridigheter om det med. Men det tycker inte jag är något problem. Mammografin gör man vartannat år typ och då kan man åka till Karlstad. Men den akuta vården ska du ha nära, säger hon.

Kristina Bengtsson-Nilssons förslag är att alltså att koncentrera planerad vård. Att politikerna i Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, som nu styr regionen, har fört fram att en stor del av förklaringen till det stora underskottet är att den M-ledda regeringen inte skjutit till tillräckligt med pengar ger hon inte mycket för. 

– Hela Sverige har, och hela världen för övrigt, ett tufft läge. Då kan vi inte fortsätta att betala ut bidrag så som vi gjorde under pandemin. För pandemin var väldigt speciell. Nu vi måste se om vårt hus för vi gör ju mycket saker som vi kanske inte borde göra, säger Kristina Bengtsson-Nilsson. 

Spara med AI

Samma sak säger Sara Kihlström (KD), oppositionsråd i regionen. 

– Det är lamt att skylla ifrån sig och sedan komma och kapa på ytan vilket skapar ännu större svårigheter.

Ett av Kristdemokraternas löften inför valet var att öka antalet vårdplatser i hela landet och nu är kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson ansvarig minister för sjukvården. Trots att region Värmland måste minska personalstyrkan med 750 personer tror Sara Kihlström att det fortfarande är möjligt att öka antalet vårdplatser. 

– Det handlar om att man måste jobba på annat sätt. De som är på golvet ska göra rätt saker och inte fastna i det administrativa. Det handlar inte om att folk ska springa fortare. Med hjälp av digitala lösningar kan man göra fler undersökningar och behandlingar hemma. Här i Värmland var vi ju till exempel först ut med AI när det att titta på röntgenplåtarna vid mammografi. Och det har ju underlättat jättemycket i arbetsbörda.

Daniel Schützer (S), ansvarigt regionråd, säger att akutvården i Arvika är räddad för den här gången, men att de som bor i regionen ändå kan behöva räkna med att resa för vård. 

– I vissa fall resa lite längre för sådant man gör väldigt sällan i livet, säger han. 

Han lovar att vården ska vara fortsatt god men att den kan ske i andra former. 

– Man kanske får träffa en annan yrkeskategori än man gjort tidigare och det kan bli mer digitala vårdmöten, säger han.