Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med att samtliga regioner – även de som budgeterat med överskott – kommer att gå back 2023. Och det är inte kaffepengar det rör sig om. Totalt handlar det om 11 miljarder, vilket motsvarar kostnaden för lite mer än 180 000 anställda sjuksköterskor. Nästa år befarar SKR att regionernas samlade underskott växer till 19 miljarder.

I Västerbrotten har S-V-MP-majoriteten lagt en budget med ett underskott på 324 miljoner. Men det kan bli värre än så. Prognoser pekar på att underskottet kan dra i väg till mer än det dubbla – 700 miljoner. Om man skulle ha lagt en budget i balans hade situationen blivit helt ohållbar, enligt Vänsterpartiets regionråd Jonas Karlberg.

– Det skulle handla om att stänga ner hela vårdavdelningar och genomföra massuppsägningar. Det skulle påverka sjukvården i hela norra Sverige, säger han.

SKR: Sänk ambitionerna

Någon hjälp från staten tycks inte vara att vänta. Den 17 april presenterar regeringen sin vårändringsbudget, men när finansminister Elisabeth Svantesson (M) talade för kommun- och regionpolitiker på ett SKR-evenemang i förra veckan betonade hon att hennes främsta prioritering är att pressa tillbaka inflationen. Därför måste staten hålla hårt i pengarna och kan inte täcka upp för hålen i kommunala och regionala budgetar, enligt finansministern.

– Utmaningen nu är att staten inte kan kompensera för allt. Det skulle driva på och det är något av det allra sämsta som skulle kunna hända framöver, sa hon enligt Dagens samhälle.

SKR uppfattar det som att det inte kommer några nya pengar. Istället uppmanar de regeringen att riktade statsbidrag – som innebär krav på kommuner och regioner för att kunna använda dem – omvandlas till generella statsbidrag som kan användas till vad som helst. I praktiken skulle det alltså innebära att man sänker ambitionerna istället för att skjuta till mer pengar.

– Idag klarar man inte basverksamheten, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

När Dagens ETC frågar finansministern stänger hon dock inte dörren för att det kan komma tillskott i vårbudgeten – även om hon argumenterar för att det är bättre att kommuner och regioner vet redan vid årets början hur mycket pengar som kommer från staten.

– Det kommuner och regioner bäst behöver är långsiktighet. De har redan lagt en budget och räknat med de pengar man har, säger Elisabeth Svantesson.

Men regionerna räknar med att de pengarna inte kommer att räcka. Vilket ansvar har staten för att stötta dem?

– Staten har ett stort ansvar för att vara med och stötta, men kommuner och regioner har också ett stort eget ansvar.

Finansministern anser att regeringen gjort en stor satsning på tolv miljarder i årets budget.

– Vi kommer att fortsätta att stötta där det behövs, Men med det sagt, det kommer att bli tufft för hushåll och för kommuner och regioner de närmaste åren.

Läget är ansträngt också i kommunerna, men på ett generellt plan inte lika akut. 48 av 290 kommuner har budgeterat med underskott, men SKR spår att kommunerna som helhet gör ett överskott på tre miljarder i år. Att regionerna är särskilt trängda har flera skäl. Ett är att de pensionskostnader som skenar i takt med inflationen slår särskilt hårt mot regionerna, där det arbetar läkare och specialistsjuksköterskor som har relativt höga löner och därmed också får högre pensioner.

Pandemin spökar

Ett annat skäl är de stora behoven i vården efter pandemin. Vårdköerna som växte när covidpatienter översvämmade sjukhusen är fortsatt långa på många håll. Dessutom har kroniskt sjuka stått över sina besök eller tvingats att skjuta upp dem, vilket gjort att mångas tillstånd blivit värre, menar Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten. Andra har inte kommit till vården och fått sina sjukdomar upptäckta.

– Vi har fått indikationer på att vi upptäckt cancer senare än vad vi annars skulle ha gjort, säger Jonas Karlberg.

Staten måste skjuta till pengar, anser han. Oavsett hur inflationen påverkas måste medborgarna få den vård de behöver. Och att staten ska bidra handlar enligt Jonas Karlberg om rättvisa. I norra Sverige betalar man redan generellt högre kommunal- och regionalskatt än i städerna i söder.

Jonas Karlberg anser dessutom att staten skjuter sig själv i foten om man låter välfärden haverera i norr – där stora industriprojekt som Northvolt och Hybrit är i startgroparna.

– En fungerande samhällsservice är en ödesfråga för att att kunna genomföra de projekten, säger Jonas Karlberg.

Egentligen är kommuner och regioner skyldiga att lägga budgetar i balans, enligt det finanspolitiska ramverket. SKR gör dock tolkningen att de år med stora överskott som kommuner och regioner har bakom sig ger ett utrymme att tumma på principen. Även om Jonas Karlberg anser att man gör rätt när man lägger en budget med underskott, ser han själv risker på sikt. Får man inte rätsida på ekonomin kan det bli dyrt framöver.

– I värsta fall hamnar vi i den situationen att vi tvingas låna pengar.

Få söker tjänsterna

Åsa Johansson är socialdemokratiskt regionråd i Värmland där hon styr tillsammans med V och C och har lagt fram en budget för 2023 där underskottet är 278 miljoner. Hon framhåller liksom sin kollega i Västerbotten att man från regionens sida redan vänder på slantarna.

– Läget är pressat. Det är inte så att det finns ett överflöd av pengar i verksamheten för att vi lägger en budget med underskott.

Extra tillskott behövs från staten för att enbart kunna upprätthålla den verksamhet man har idag, enligt Åsa Johansson. Egentligen är behoven långt större än så. Och personalen mals ner.

– Vi har en personal som är väldigt sliten. Våra sjuksköterskor täcker upp för varandra och tar många extrapass, säger Åsa Johansson.

Att locka till sig den personal som krävs är ingen lätt match.

– Det är inte många som söker våra tjänster, det är svårt att anställa.