Samtidigt får kollektivtrafiken – som utgör runt en tiondel av regionens totala budget – ta smällen. 21 busslinjer har dragits in och på 50 andra linjer har trafiken minskats. Också tunnelbanan har fått glesare avgångar. Dessutom har priset på ett månadskort höjts med 50 kronor och ska höjas med ytterligare 40 kronor nästa år.

Moderaternas nyvalda oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är inte sparsam med kritiken.

– I valrörelsen utlovade alla mer, bättre och billigare. Resultatet efter ett år är mindre, sämre och dyrare. Socialdemokraterna lanserar här det största nedskärningspaketet i SL:s moderna historia, säger han.

Moderaterna föreslog en kraftigare prishöjning med 90 kronor på ett bräde för att undvika nedskärningar i trafiken. Kristoffer Tamsons menar att turtäthet och tillgänglighet spelar större roll för att konkurrera mot bilen än vad priset gör. Nu befarar han att kollektivtrafikresandet i huvudstadsregionen – som ännu inte kommit tillbaka till nivån före pandemin – cementeras på en låg nivå.

– Utbud föder efterfrågan i kollektivtrafiken. Skär man omotiverat ned på utbudet så blir det snart ännu färre resenärer. Då slutar resenärer att lita på kollektivtrafiken, säger Kristoffer Tamsons.

Fler reste – trots prischock

I högerstyrda region Skåne är biljettpriserna kopplade till inflationen. För ett år sedan ledde det till en prishöjning på nästan tio procent över en natt – eller 110 kronor i månaden för den som behöver röra sig över hela regionen. Trots det ökade kollektivtrafikresandet i Skåne under fjolåret. Vänsterpartiets oppositionsregionråd Alexandra Thomasson är ändå övertygad om att priset spelar roll för resandet, i synnerhet för grupper med små marginaler.

– Idag är det billigare för många i Skåne att ta bilen än kollektivtrafiken, säger Alexandra Thomasson.

För att lindra det stora underskott, som gjort att 640 anställda nu varslats från skånska sjukhus, har Vänsterpartiet i regionen föreslagit en skattehöjning. Men staten borde skjuta till betydligt mer pengar, anser Alexandra Thomasson. Hon menar att Ebba Busch ställer vården mot kollektivtrafiken på ett olyckligt sätt när hon säger att regionerna måste prioritera vården.

– Vi ser kollektivtrafiken som en del av välfärden, regeringen ser det som en service man kan köpa sig till. Vi menar att det hänger ihop. Om vi inte har en bra och jämlik kollektivtrafik har vi inte heller folk som kan ta sig till jobbet inom välfärden. Idag har vi svårt att rekrytera personal till vården i östra Skåne, där vi har brister i kollektivtrafiken, säger hon.

Sett över hela landet har läget för kollektivtrafiken ljusnat något jämfört med de senaste åren. Resenärerna har blivit fler i landet som helhet, även om man inte riktigt är tillbaka på nivåerna före pandemin. Att inflationen nu bromsat in innebär också en lättnad. Men Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik, ser en inbromsning av de offensiva satsningar som krävs för att kollektivtrafiken ska fortsätta locka till sig människor som idag kör bil.

– Det är svårt att få resurser för att utveckla kollektivtrafiken. Det är lättare att backa på ambitionsnivåerna när det gäller att bygga ut än att skära i det som redan finns, säger han.

Trängsel på spåren

Till 2030 ska kollektivtrafiken öka sin andel av resandet från strax över 30 procent till 40 procent. Det är målet som Svensk kollektivtrafik, Sveriges bussföretag och Tågföretagen gemensamt arbetar efter.

– Det är en rejäl ökning som gör att vi behöver åtgärder som gör kollektivtrafiken mer attraktiv, säger Johan Wadman.

Då krävs regionala satsningar på själva driften, men också statliga investeringar i infrastruktur, menar Johan Wadman. Den stora potentialen att öka kollektivtrafikresandet finns runt de stora städerna, inte minst i regionalt resande som Stockholm-Uppsala, Göteborg-Borås och mellan skånska städer. Där råder trängsel på spåren och de försenade avgångarna är många.

– Vi behöver få ordning på järnvägen och bygga ut kapaciteten, säger Johan Wadman.

Som Dagens ETC tidigare rapporterat krävs enligt Trafikverket ökade anslag med 15 procent bara för att klara av det eftersatta järnvägsunderhållet och de nya spår som redan är klubbade. I höst väntas besked från regeringen om hur mycket pengar staten skjuter till.

På Johan Wadmans önskelista till staten finns mer än pengar. Ett sätt att locka resenärer till kollektivtrafiken vore att förändra reseavdraget så att det baseras på avståndet till arbetet och blir lika stort för den som reser kollektivt som för den som kör i egen bil. En sådan modell klubbades av riksdagen 2022, men revs upp när högerregeringen tillträdde. 

– Vi jobbar för att förslaget ska komma tillbaka, säger Johan Wadman.

Sågad klimatpolitik

När klimatpolitiska rådet nyligen presenterade sin bedömning av regeringens klimatpolitik var kritiken skoningslös. Ett av de stora frågetecknen gäller hur utsläppen i transportsektorn ska minska i tillräcklig takt. Regeringen utlovar i sin klimathandlingsplan nya styrmedel som ska göra att Sverige klarar sina åtaganden gentemot EU till 2030. Men dessa ska vara på plats först 2027 – och hur Tidöpartierna ska uppnå enighet om åtgärder som kraftigt ökar priset för att köra fossilbil är ytterligare ett frågetecken. 

Ett annat orosmoln är tecken på att elbilsförsäljningen bromsar in. Fossilbilar kommer under alla omständigheter att rulla på vägarna många år framöver. En del av lösningen skulle kunna vara satsningar som gör att bilister lockas att åka kollektivt, konstaterar Johan Wadman. Redan idag är kollektivtrafiken så gott som fossilfri – och oavsett bränsle många gånger energisnålare än bilen.

– Ett pendeltåg tar 1800 resenärer, det kan alltså ersätta 1800 bilar som det sitter en passagerare i, säger Johan Wadman.

Vänsterpartisten Alexandra Thomasson instämmer i kollektivtrafikens betydelse för att minska utsläppen. Men när biljettpriserna diskuteras behövs också ett klassperspektiv, anser hon.

– Det är anmärkningsvärt när vi har en ökande barnfattigdom att man inte gör mer för barnfamiljer och till exempel sänker priserna för barn och unga. Det är en lågt hängande frukt att plocka.