Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Ny inkomststatistik från SCB visar att utvecklingen fortsätter i samma takt och att klyftorna ökar markant även regionalt.

Mellan 2011 och 2014 ökade medianinkomsten för visso i alla kommuner. För landet som helhet steg den disponibla inkomsten i medianhushållet till 28 000 kronor per månad, vilket är 2 180 kronor mer än 2011. Eller annorlunda uttryckt: den disponibla månadsinkomsten för hushållen har stigit med 2 kronor varje dag som gått under åren 2011 till 2014.

Men skillnaderna var stora. Störst ökning hade Sundbyberg med 14 procent, tätt följt av grannkommunerna Stockholm och Solna, och av de 30 kommuner som hade störst ökning ligger 24 i storstadsområdena.

Om man slår ut inkomstökningen kan man säga att hushållen i Danderyd har fått 5 kronor mer per dag sedan 2011, medan har hushållen i Malå kommun endast fått en daglig ökning på 5 öre.

”Nytt slags utanförskap”

I en ny studie från Lunds universitet har Kerstin Enflo, forskare i ekonomisk historia, även jämfört BNP per capita i olika delar av Sverige och förändring i befolkningstäthet. Sedan 1980-talet har utvecklingen inneburit ökande klyftor för båda dessa variabler, en kombination av trender som är historiskt unik, menar hon.

– Eventuellt skulle man kunna tala om ett nytt slags regionalt utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, konstaterar hon i studien.

Sedan 1980-talet har Gävleborgs och Västmanlands län tappat relativt sett mest i BNP per capita i landet medan Uppsala och Norrbottens län har ökat mest.

Kerstin Enflo drar slutsatsen att legitimiteten för de regionala utjämningssystemen förr eller senare riskerar att falla samman om inte omfördelningssystem som ska balansera livsvillkoren i de olika landsändarna förstärks.