BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Nästan varje dag säger en eller två patienter själva att det inte funkar bra med tolken. Så de vill att jag eller den andra sjuksköterskan som talar arabiska tolkar i stället.
Hon blir också ofta inkallad till någon av vårdcentralens två läkare för att tolka.
– Det känns bättre för dem att säkerställa att de har förstått, speciellt när det är en akut situation.
Men tiden räcker inte till för Enaas Ismail att vara både tolk och sjuksköterska.
– Ibland så måste jag säga nej för jag har så mycket annat att göra.
Pris går före kvalitet
Precis som på andra platser inom sjukvården så försöker personalen och ledningen att lösa situationen med de resurser de har. Men de räcker inte till. Ibland finns ingen tolk att tillgå, eller så kommer de inte på utsatt tid. Ofta gör de helt enkelt ett dåligt jobb. Att det under de senaste åren har kommit många nyanlända har förvärrat tolkkrisen. Men offentlig sektor har haft problem med språktolkar i många år.
Det finns bara 149 sjukvårdstolkar i hela landet. Endast ett par procent av tolkuppdragen inom sjukvården görs av auktoriserade tolkar. Detta framgick när Socialstyrelsen tidigare i år för första gången kartlade hälso- och sjukvårdens och tandvårdens tillgång till språkstöd och tolkar. I konkurrensen om bra tolkar så ser många landsting, däribland Region Skåne "till prisbilden mer än kvaliteten", enligt Socialstyrelsen. "Det är olyckligt eftersom det kan få till följd att de mest komplicerade uppdragen utförs av de minst kvalificerade tolkarna."
En möjlig lösning som Socialstyrelsen lyfter fram är att regioner och landsting själva anställer tolkar. Region Örebro län har en egen tolkförmedling, betalar tolkarna bättre, och utbildar dem. Tolkarna har bättre arbetsförhållanden och vårdtagarna får bättre tolkning rapporterar Region Örebro län. Några andra landsting arbetar på liknande vis eller har sjösatt planer för att åtgärda problemen.
Den enda åtgärd som Region Skåne redovisar i Socialstyrelsens rapport är att ha "uppmanat sina tolkanvändare att använda distanstolkning i större utsträckning och detta i första hand av ekonomiska skäl."
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Anders Åkesson (MP) är förste vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne sedan sex år. Han medger att det finns problem med att tillgodose språkbehoven i vården, och att detta kan äventyra patientsäkerheten.
– Jag jobbade själv i natt som sjuksköterska. Då var det totalt sett en kvinna som inte kunde tala något annat än arabiska. Vi var tre i personalen som jobbade, och ingen av oss kunde arabiska. Det är klart att det inte är en bra situation, men vi kan ju inte ha tolk här hela tiden.
Men Åkesson menar att mycket har blivit bättre i region Skåne och lyfter fram att det är möjligt att under vissa tider kopplas till tolk i somaliska och arabiska när man ringer till Vårdguiden. Den enda planen för att förbättra situationen framöver är att "följa upp" hur det fungerar med tolkbolagen. Region Skåne har precis tecknat avtal med tre tolkföretag som sträcker sig över fyra år, berättar Anders Åkesson.
Vårdpersonal utbildas
Verksamheterna inom sjukvården i Skåne arbetar på olika sätt för att förbättra vårdtagarnas möjlighet att kommunicera på sitt förstaspråk. Det kan handla om att aktivt rekrytera vårdpersonal med rätt språkkompetenser, eller att utbilda personal.
– För det är också en kompetens, att kunna arbeta bra tillsammans med en tolk går inte av sig själv, säger Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och chef för Kunskapscentrumen barnhälsovård och kvinnohälsa.
Problematiska upphandlingar
Köhler har nyligen talat med medarbetare på ett dussintal av Skånes 150 barnavårdscentraler om deras utmaningar med att ge vård till nyanlända.
– Det var många som sade att det är svårt att få tag i tolkar, men också att det är svårt med kompetensen hos tolkarna, säger Marie Köhler som menar att språkproblemen leder till en systematisk diskriminering baserat på hur god svenska vårdtagaren talar.
Anders Åkesson (MP) framhåller att Region Skåne är tydliga med att rekryteringen av personal ska spegla det mångkulturella samhället, och att det leder till att fler språk finns tillgängliga inom vården.
Men finns det planer på en annan politisk styrning för att organisera vården så att språkbehov bland vårdtagare och vårdpersonal matchas bättre?
– Nej, svarar Anders Åkesson.
– Inte när det gäller språk.
