– Det viktiga är att man fastslår en skolpengsnorm och den normen kommer vara högre för det kommunala skolväsendet just för att det kommunala skolväsendet har högre kostnader, säger hon.

Det låter som ett eko från i fjol, när förslag om differentierad skolpeng röstades ner av de borgerliga partierna. Men även ett eko så långt bak som när friskolereformen först drevs fram. 

Det här är förhoppningen

Friskolor ska få 75 procent av de kommunala skolornas budget tyckte utredaren Sven-Åke Johansson 1992, inte minst för att kommunala skolor har ett större ansvar. De styrande politikerna tyckte dock att den ersättningen var för låg och reformen gick igenom med att friskolor skulle få 85 procent av skolpengen. Två år senare gick en ovanlig förhandlingspunkt igenom när Socialdemokraterna höjde ersättningen till 100 procent, för att stärka likvärdigheten. 

Nu verkar dock samtliga partier vara överens om att likvärdighet snarare skapas genom att skolor får olika ersättning efter vilket ansvar de har. Tanken är att staten ska bestämma hur ersättningen ska se ut för friskolor medan kommunerna får bestämma ersättningen för sina skolor. 

Regeringen hoppas att en nationell skolpengsnorm kan komma till rätta med problemet att friskolor faktiskt är kostnadsdrivande. Kommuner tvingas exempelvis idag ge lika ersättning till friskolor och kommunala skolor när kommunala skolor går med underskott och nästa år kompenseras för den, trots att friskolorna i kommunen inte har det problemet. 

Oseriösa friskolor kan fira 

Niels Paarup-Petersen, skolpolitisk talesperson för Centerpartiet, har läst direktiven och säger att mycket av vad som ska utredas även ingår i Centerpartiets skolprogram men att han saknar några väsentliga bitar för utredningen. 

–  Vi hade velat ha ett helhetsgrepp men det är det verkligen inte. Den statliga finansieringen, som statsbidrag och sektorsbidrag är överhuvudtaget inte med. Och som det blir nu, så kommer skolor som Thoren kunna fortsätta spara in på behöriga lärare och annat, utan någon typ av konsekvens, nu, dessutom med en garanterad minimiinkomst per elev. Det blev de säkert jätteglada för, men hur skapar det bättre styrning? Det som vi hade velat ha är direktiv om att skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, inte ska få betalt för saker de inte gör.

Han ser också problem i att man inte har fört dialog med oppositionen för att söka samsyn kring de åtgärder man vill se för skolsystemet. 

– Det är inte bra för svensk skola att det med varje regering kommer stora ändringar i de strukturella förutsättningarna för skolan.

S-svaret: ”Djupt omoraliskt”

Åsa Westlund som är skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna ser både för- och nackdelar med regeringens nya direktiv. 

– Jag tänker att det är ett sent uppvaknande. Men det är bra att SD och regeringen nu har pressats att erkänna att vi har ett system som är helt riggat till friskoleägarnas fördel på elevernas kostnad. Skolministern sa till och med att friskolorna på många sätt är överkompenserade i dag. Men om man väl har erkänt det så är det djupt omoraliskt att låta den här överkompensationen fortgå i flera år till. Om regeringen hade velat stoppa överkompensationen och se till att pengarna når eleverna istället så hade de kunnat lägga fram det här förslaget som vi la fram i fjol och ändå tillsätta den här utredningen om de på sikt vill ha en annan lösning. 

Åsa Westlund tror att det kan bli en komplicerad process att införa en nationell skolpengsnorm och risken är att det tar ännu längre tid att komma fram till konkreta förslag. 

– Vi får väl se var det landar. Vi vet inte om de kommer att misslyckas. Det vi vet är att det kommer att ta flera år extra och att friskoleägarna kan se fram emot flera år till med extra miljarder från skattebetalarna på elevernas bekostnad.  

Regeringen börjar se bristerna 

Friskolornas riksförbund har välkomnat en genomlysning av skolpengsersättningen men håller inte med om att friskolorna överkompenseras, enligt ett pressutskick efter regeringens presskonferens. På börsmarknaden syns inga stora förändringar hos skolbolagen, vilket kan vara ett tecken på att utredningen inte upplevs allt för hotande mot möjligheten att fortsätta tjäna pengar på skolan. 

På det så kallade Skoltwitter, bubblan med lärare och kritiker av nuvarande skolsystemet på plattformen som nu heter X, har reaktionerna varit försiktigt positiva. Inte för att man tror att förslagen nödvändigtvis kommer att vara banbrytande utan för att diskussionerna synliggörs. 

”Vi ska glädjas över att debatten tagit sig tillräckligt långt i vår riktning för att skolministern ska tvingas/vilja erkänna de stora bristerna med nuvarande system”, skriver Marcus Larsson, en av grundarna till Tankesmedjan Balans. 

Skolforskaren Jonas Vlachos är tveksam till att de nya förslagen ska fungera i praktiken: 

”Det är svårt för staten att slå fast rätt nivå för skolfinansiering som passar i hela landet. Kommuner är väldigt olika o dessutom självstyrande. Avvikelserna från normen kommer därför att bli många varför ersättningen mellan fristående o kommunala kommer att bestå”, skriver han på X. 

Utredningen kommer att ledas av Lena Holmdal, utbildningsdirektör vid Stockholms stad.