Ett av de förslag som sticker ut mest är dock att regeringen i ett pilotprojekt vill införa krav på läkarintyg i ett tidigare skede av sjukskrivningarna. I dagsläget krävs läkarintyg först den åttonde dagen för att man ska få fortsatt sjuklön. Hur mycket regeringen vill förkorta denna tidsfrist kan dock Annika Strandhäll i nuläget inte svara på.
– Det har varit breda spekulationer kring det, men i nuläget finns det inga konkreta förslag på hur tidigt kravet ska komma in. I grund och botten handlar det här dock om en försöksverksamhet, därefter gör vi en utvärdering på hur det har fungerat, säger hon.
Hänvisar till studier
Annika Strandhäll påpekar att det finns studier som visar att längden på den läkarintygsfria tiden i sjukförsäkringen också har betydelse för längden på sjukskrivningen som helhet.
– Tidigare läkarintyg har varit uppe i debatten under många år, och efterfrågas inte minst av arbetsgivare. Med den här försöksverksamheten kommer vi att kunna utvärdera om det faktiskt ger önskade effekter eller om det fungerar mindre bra, säger hon.
Ove Andersson, andre vice ordförande för Läkarförbundet, är starkt kritisk till regeringens förslag.
– Det skulle vara hemskt olyckligt om man går vidare med det här. Att kräva läkarintyg från exempelvis den fjärde dagen skulle innebära 1,6 miljoner fler läkarbesök i primärvården på ett år, enligt de undersökningar som finns tillgängliga, säger Ove Andersson och fortsätter:
– Och den överväldigande majoriteten av dessa besök skulle vara patienter som drabbats av akuta infektioner. De skulle då behöva sitta i väntrummet på vårdcentralen och riskera att smitta ner andra.
Kan inte hantera trycket
Enligt Ove Andersson kan inte vårdcentralerna hantera det ökade tryck som regeringens förslag skulle innebära.
– Regeringens förslag är inte genomförbart, och funkar helt enkelt inte så som sjukvården ser ut idag. Personalstyrkan i primärvården skulle inte räcka till vilket i sådana fall medför att andra behövande får stå åt sidan.
Han tror dessutom att tidigare läkarintyg skulle påverka läkaryrket negativt.
– Läkarkåren skulle bli avprofessionaliserad och gå över till att vara någon slags juridisk instans, där vi inte gör medicinska prioriteringar utan ägnar vår tid åt att göra försäkringsmässiga bedömningar. Det skulle vara ett väldigt olyckligt sätt att använda sjukvårdsresurserna på.
Annika Strandhäll förstår kritiken och är medveten om att tidigare läkarintyg kan innebära ett ökat tryck på vården.
– Jag kan så klart se nackdelarna och förstår att det kan öka trycket. Men jag har också försökt vara tydlig med att det här ska ske på ett rimligt sätt. Förslaget är dessutom bara en liten del i ett väldigt stort paket med tydliga målsättningar. Detta är en försöksverksamhet som vi vill pröva för att se om det ger värdefulla effekter, säger hon.
Kritik mot niodagarsmål
Från LO:s sida har det också riktats kritik mot att regeringen satt upp ett statistiskt mål om kring sjukpenningtalet, som enligt förslaget ska ligga på nio dagar år 2020. Ett sådant mål riskerar enligt LO att medföra att Försäkringskassan gör olika bedömningar vid olika tillfällen, beroende på var sjukpenningtalet ligger för tillfället.
– Jag har stor respekt för LO:s ingång i det här, och det har inte varit det enklaste beslutet att sätta ett så tydligt mål som vi gör nu. Men man ska komma ihåg att det inte är något överdrivet mål som satts upp.
– Det handlar inte om att trycka ner sjukskrivningarna till konstgjorda nivåer. Vi pratar om nio dagar år 2020, det är ett normalförhållande som Sverige bör klara av förutsatt att sjukvården, arbetsplatserna med mera gör det de ska, säger Annika Strandhäll.