Jämfört med 2016 kommer posten anskaffning och utveckling av nya investeringar gällande vägar och järnväg att öka från 17 miljarder kronor till 29 miljarder kronor år 2020. Det visar statens investeringsplan, som ska ge riksdagen en samlad bild av de planerade totala investeringarna för de kommande tre budgetåren.
Dagens ETC har tagit del av denna budgetpost som finansminister Magdalena Andersson (S) lägger idag. Totalt kommer staten att lägga 76,3 miljarder kronor på området.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
De största investeringar i anskaffning, utveckling och vidmakthållande 2018–2020 utgörs av vägar och järnvägar (42 procent), försvarsmateriel och krisberedskap (27 procent) och statens egen verksamhet (15 procent).
Vägar eller järnväg?
Naturskyddsföreningen har tidigare gett översvallande beröm till det som under senaste veckorna släppts från budgeten. Fem miljarder kronor för klimatomställning och miljöskyddssatsningar kallas ”oöverträffat”.
– Den stora ökningen av medel flyttar fram positionerna för hållbarhets-, klimat-, och miljöarbetet i svensk politik, sa generalsekreterare Karin Lexén i början av september.
Ökade anslag till vägar och järnväg på tolv miljarder kronor – i underlaget Dagens ETC har granskat specificeras inte vad som går till vad, annat än att det handlar om Trafikverkets investeringar – kommenterar Jens Forsmark, sakkunnig inom hållbara transporter frågor på Naturskyddsföreningen:
– För oss är det otroligt viktigt att så stor andel som möjligt går
till spår- och sjötransport. Det är betydligt mer energieffektivt än
vägtransporter. Ska vi ställa om till fossifritt måste vi jobba med tre saker: minska transportberoendet genom samhällsplanering och uppmuntra god logistik, till exempel genom kilometerskatt. Det andra är att jobba med själva motorerna så att de blir energieffektivare. Och sista biten är vilka drivmedel vi stoppar i motorerna. Det finns en stor enighet om att vi måste minska transportberoendet om vi ska klara klimatmålen. Då fungerar det inte med fler vägar.
Tolv miljarder mer 2020 än 2016. Totalt drygt 76 miljarder 2018–2020. Är det en kraftsamling vi ser?
– Det beror helt på vad pengarna går till. Men nu finns alla möjligheter att bygga en infrastruktur för framtiden som klarar miljömålen. Det är otroligt viktigt att varenda krona riktas rätt.
Detta är regeringens budgetnyheter – hittills
Idag överlämna regeringen sin höstbudget till riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson finns 40 miljarder i reformutrymme 2018. Drygt hälften har redan presenterats i en rad olika satsningar:
Klimatet
5 miljarder
Statens utgiftsområde som omsluter allmän- miljö och naturvård ökar med 5 miljarder kronor och i jämförelse med 2014 innebär det en dubblering av anslaget. Satsningen är i huvudsak inriktad mot industrin och transportsektorn, men 350 miljoner kronor går också till att subventionera miljövänliga fordon och 600 miljoner kronor till att städa haven på bland annat plaster och miljögifter.
Pensionärerna
4,4 miljarder
1,5 miljoner personer över 65 år får sänkt skatt. För medianpensionen för män, 19 000 kronor, innebär det 134 kronor mer i månaden. För medianpensionen för kvinnor, 14 000 kronor, är motsvarande siffra 195 kronor. I förra veckan meddelade regeringen att de på sikt vill avskaffa pensionärsskatten helt.
Jobb och utbildning
4,3 miljarder
Med en kostnad på omkring 4,3 miljarder kronor har regeringen också aviserat olika typer av satsningar inom jobb och utbildning. Bland annat utvidgas det så kallade kompetenslyftet med 32 000 fler utbildningsplatser till 2021. 500 miljoner kronor ska betalas ut i bonusar till de kommuner och landsting som anställer personer stående långt ifrån arbetsmarknaden. Egenföretagare i aktiebolag får sänkta arbetsgivaravgifter och möjlighet till sjukpenninggrundande inkomst.
Regeringen höjer även inkomsttaket i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp, sett till en månadslön med 1 896 kronor, samtidigt som en av a-kassans karensdagar avskaffas till en kostnad på 30 miljoner kronor.
Kultur
400 miljoner
l Regeringen stärker kultursektorns ekonomi genom att skjuta till 115 miljoner kronor i bidrag och ersättningar till konstnärer, fria grupper inom scenkonst och kulturskrifter. Biblioteken får 250 miljoner kronor och Kungliga biblioteket 25 miljoner kronor. Teaterverksamheten Unga Klara utses till nationell scen med 16,2 miljoner kronor i bidrag från regeringen.
Jämlikhet
4,2 miljarder
I vad Vänsterpartiet kommit att kalla jämlikhetspaketet satsas 2,6 miljarder kronor. I detta inkluderar bland annat höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar, höjd sjuk- och aktivitetsersättning samt höjt lönebidrag för personer med funktionsnedsättning. För de med sjuk- och aktivitetsersättning sänks skatten. Den i den gruppen som har en boendekostnad på minst 5 600 kronor får ökat bostadstillägg med 470 kronor i månaden.
Utöver jämlikhetspaketet tilldelar regeringen även 500 miljoner kronor till socioekonomiskt eftersatta kommuner och 120 miljoner kronor till ideella organisationer i syfte att råda bot på hemlösheten. Ytterligare 350 miljoner kronor går till kommuner för att kunna finansiera en avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar under sommaren. Till en kostnad om 750 miljoner kronor dubblar regeringen också det allmänna tandvårdsbidraget.
Skola
1,6 miljarder
Utöver det att studiebidraget höjs med cirka 300 kronor per studiemånad, aviserar regeringen också 1,6 miljarder kronor för en mer jämlik skola. Fram till 2021 handlar det om 6 miljarder kronor där det statliga stödet ska fördelas med hänsyn till kommunernas socioekonomiska situation.
Landsbygden
1,2 miljarder
1 245 miljoner kronor går till vad regeringen kallar hela Sverige-satsningen som ska skapa fler jobb och tillväxt på landsbygden. Bland annat går 410 miljoner kronor till företagande och utbildning, 100 miljoner kronor till den så kallade Norrlandsfonden, 253 miljoner kronor till nya jobb på Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SGU samt drygt 235 miljoner kronor till infrastruktur.
Bistånd
500 miljoner
Biståndets andel av bruttonationalinkomsten (BNI) ska öka från 0,99 till 1 procent 2018, vilket innebär ett höjt anslag med 500 miljoner kronor.
Rättsväsendet
2,8 miljarder
Polismyndigheten tilldelas 2 miljarder kronor där syftet är att öka antalet anställda och förbättra polisernas arbetsmiljö. Andra myndigheter inom rättsväsendet, däribland Säkerhetspolisen och Kriminalvården, får 750 miljoner kronor i höjda anslag.
Nyanlända
60 miljoner
Jobbpaketet som presenterats inkluderar särskilda insatser till etableringen av nyanlända kvinnor. Därutöver satsar regeringen också 50 miljoner kronor på att förbättra vården för traumatiserade asylsökande och nyanlända barn och vuxna.
10 miljoner kronor tillförs i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap.
