Johan Lindholm, förbudsordförande på fackförbundet Byggnads, är en av huvudtalarna och arrangörerna bakom demonstrationen, som samlat in över 18 000 namnunderskrifter till bostadsminister Andreas Carlson (KD).
– Det finns en djup oro hos våra medlemmar. Många unga människor som är högt belånade och har köpt bostadsrätter, klart de är oroade nu när de riskerar bli av med jobbet. Det är grymt, grymt allvarligt, säger han till Dagens ETC.
Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, delar lägesbilden.
– Det är extremt svårt att få igång nybyggandet av lägenheter, säger hon.
Minskade med 85 procent
Ett normalt år brukar de börja bygga mellan 1 700 och 1 900 lägenheter. 2023 låg den siffran på 290 lägenheter, en sänkning med 85 procent.
Hon tror att det kommer ta många år att komma ikapp produktionen.
Det är djupt oroande och vi har en stor bostadsbrist.
– Om inget politiskt händer så tror jag inte att vi kommer komma upp i full produktion igen förrän mot slutet av decenniet. Det är djupt oroande och vi har en stor bostadsbrist. För några år sedan pratades det mycket om det, men nu gör man knappt det längre, säger hon.
Enligt Boverkets bedömningar behöver det byggas minst 67 300 nya bostäder varje år fram till 2030. Närmast utopiska siffror sett till verklighetsbilden av idag.
2022 påbörjades 59 000 bostäder, men 2023 tvärbromsade siffrorna och beräknas nå 27 000 för att i år endast komma upp till 19 500 enligt prognosen.
– Det ser oerhört mörkt ut. Vi har varnat för det här i två år och nu ser vi att det slagit igenom med den här tvärniten, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna.
Tunga varsel skakar branschen
Enligt Arbetsförmedlingen varslades 3 512 anställda inom byggbranschen sista kvartalet 2023, mer än i någon annan bransch. Samtidigt ökade antalet konkurser med 38 procent från 2022 till 2023, och utvecklingen går brant neråt.
Jag är livrädd att vi tappar massor med kompetent personal.
Johan Lindholm är inte ensam om att jämföra med 90-talskrisen.
– Jag var med då, när 20 000 lämnade byggbranschen och aldrig mer kom tillbaka. Jag är livrädd att vi tappar massor med kompetent personal. Killar och tjejer som lämnat den dagen det här vänder. Det är jag djupt orolig för, säger han.
Många talar om en dominoeffekt, där krisen börjar med snickarna och byggarna för att sedan sprida sig vidare till andra sektorer. Inom träindustrin är exempelvis läget allvarligt redan nu.
I Småland, där majoriteten av landets träindustri finns, varslades var fjärde anställd förra året. I hela Sverige handlade det om var sjätte.
– Det är ett tufft läge. Det här handlar om arbeten som finns i landsbygden, vi har inte så många medlemmar i storstäderna. Det är viktiga jobb i småkommunerna som försvinner, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket som organiserar medlemmar i bland annat skogsbruket och träindustrin.
– För branschen är det en katastrof. Det är en stor bostadsbrist. Och det riskerar att fördröja och hämma hela den nödvändiga gröna omställningen av byggsektorn, fortsätter han.
”Effekt först på lång sikt”
Fastighetsbolaget Veidekkes chef Lennart Weiss har tidigare i vintras talat om att sju svåra år väntar för bostadsbyggandet. Martin Lindvall på Fastighetsägarna håller med.
– Men vad händer år åtta då? undrar han retoriskt.
Nu förstår man problematiken, men man behöver leverera också i handling.
Alla inom branschen är överens om att regeringen måste göra mer för att vända det akuta krisläget. Så även Martin Lindvall på Fastighetsägarna.
– Jag kan inte säga att de gör tillräckligt, nej. Det finns en krisinsikt idag som jag saknade i början av mandatperioden. Nu förstår man problematiken, men man behöver leverera också i handling. Det som föreslagits nu är åtgärder som kommer ha marginell effekt, som bäst. Och det är åtgärder som har effekt först på lång sikt, säger han.
Byggnads långa lista
De båda facktopparna är avsevärt skarpare i sin kritik av regeringens bostadspolitik.
– Det är en katastrof, säger Per-Olof Sjöö på GS-facket som har en palett med förslag att ta vidare.
– Vi har träffat bostadsministern och försökt förklara situationen, men de har inte vidtagit någon åtgärd som skulle göra nån skillnad. Att satsa på rot-sektorn påverkar ju inte nyproduktionen ett dugg. Vi vill till exempel införa startlån för förstagångsköpare så att de får möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Energieffektiviseringar är också ett mycket bra förslag, inte minst av klimatskäl. Det råder inte brist på förslag, utan handlingsvilja, säger han.
Byggnads har en lång lista på åtgärder för att lösa krisen. Där står ett återinfört investeringsstöd, förmånliga bygglån och statliga byggkrediter samt en nationell bostadsstrategi som ställer krav på kommuner att frigöra byggklar mark.
– Regeringen måste inse allvaret och ta ansvar för landets försörjning och vår byggindustri. Det är hög tid sätta spaden i marken. Våra politiker står på scenerna i de norra delarna av landet, med batterifabriker och fabriker för fossilfritt stål och allt. Men de som faktiskt ska utföra jobbet har ingenstans att bo. Där måste regeringen inse allvaret. Vare sig tidigare eller nuvarande bostadsminister kan tillåta sig att vara lika osynliga som bostadspolitiken varit under lång tid. Det här kommer få ödesdigra konsekvenser, säger Johan Lindholm.
”En enormt passiv regering”
Han vill se en kriskommission för bostadsbyggandet, något som också Riksbyggens vd Johanna Frelin nämner. Inte heller hon är nöjd med regeringens bostadspolitik.
– Jag ser ingen politik för att vända krisen. Att i en så här stor bostadskris lägga pengar på att sänka rot-avdraget, det kommer ju inte leda till några fler bostäder, säger hon.
Startlån för förstagångsköpare, återinfört investeringsstöd och statliga byggkrediter är några förslag som hon nämner.
Byggandet störtdyker och det är inte rimligt att bara stå vid sidan och titta på.
Förslagen går i linje med dem som Socialdemokraterna presenterade i veckan.
– Byggandet störtdyker och det är inte rimligt att bara stå vid sidan och titta på, säger Jennie Nilsson (S), bostadspolitisk talesperson.
Vid sidan av statliga byggkrediter och energieffektivisering för flerbostadshus föreslår S även ett statligt fastighetsbolag, där staten går in som en långsiktig, tung ägare, framförallt i utsatta områden, säger Jennie Nilsson.
Martin Lindvall från Fastighetsägarna säger ”tvärnej” till ett sådant förslag.
– Det finns 300 kommunalt ägda fastighetsolag redan. Jag ser inte vad ett statligt bolag skulle kunna göra annorlunda jämfört med de som redan finns. Det är ogenomtänkt demonstrationspolitik, säger han.
Mer positiv är han till förslaget om statliga byggkrediter.
– Det kan vara intressant med olika former av riskdelning, men den behöver vara tillfällig i så fall, säger han.
Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, utvecklar varför staten bör ta ett större ansvar för bostadsbyggandet.
– Konjunkturinstitutet räknar med att det minskade bostadsbyggandet kostat Sverige 60 miljarder kronor, motsvarande en procentenhet av BNP. Vanligtvis när vi går in i lågkonjunkturer så försöker staten hålla uppe bostadsbyggandet, men vi har en regering som helt struntar i det. Vi har en enormt passiv regering. Bostadsministern verkar inte ha mandat att göra någonting. Då vänder vi oss till finansministern nu, säger han.
Ministern vill inte intervjuas
Dagens ETC har sökt bostadsminister Andreas Carlson (KD) upprepade gånger, men hans pressekreterare meddelar att han avstår intervju.
I Dagens Nyheter bemöter finansminister Elisabeth Svantesson delar av kritiken. Hon nämner regeringens förslag om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent, att höja rot-avdraget samt den utredning som pågår om amorteringskravet. Men det viktigaste är att få ner inflationen och räntorna, då kommer vändningen på bostadsmarknaden, säger hon.
Johanna Frelin på Riksbyggen beskriver kontakten med bostadsministern som tät och bra.
– Men jag ser inte att det händer så mycket. De lyssnar när vi pratar, men gör inget av det. Det är inte så mycket konkret action. Det är frustrerande, säger hon.