– Sverige var med drev på 2011 men sedan har vi inte ratificerat konventionen. Väldigt typiskt var att länder med många migrant- och hushållsarbetare var snabba att skriva på, till exempel Filippinerna. Men även många europeiska länder som exempelvis Tyskland skrev på, säger Mats Wingborg, som skrivit en rad rapporter om migrantarbetares villkor för flera olika fackliga organisationers räkning.   

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ny lagstiftning

Rent konkret skulle konventionen innebära att Sverige lagstiftar om att den som arbetar i någons hushåll måste informeras om sina anställningsvillkor. Informationsskyldigheten kommer att falla på den som köper tjänsten, till exempel en familj som anlitar städhjälp. I dag finns ingen informationsskyldighet i Sverige men i övrigt likställs hushållsarbetare med i princip vilken annan arbetstagare som helst i lagens mening. Flera andra länder har eller har haft undantag.

– Det var en otrolig glädje när ILO antog konventionen 2011. Globalt sett har den haft väldigt stort symbolvärde. I många länder är hushållsarbetarna undantagna de vanliga arbetsmarknadslagarna och kärnan i konventionen är att de ska ses som anställda så att samma lagar gäller för dem, säger Mats Wingborg.

Svenskt näringsliv säger nej

Att Sverige ännu inte skrivit under konventionen beror delvis på att hushållsarbetare i Sverige redan har formellt skydd i lagens mening. Bland de som motsatt sig ett ratificerande av just de orsakerna finns bland annat Svenskt Näringsliv. Regeringen menar dock att ett undertecknande inte bara har betydelse för svenska hushållsarbetare utan även hjälper att synliggöra villkoren globalt för de som arbetar i hemmen, vilka ofta är kvinnor och flickor.

– Det allra viktigaste är att det är en solidiarisk handling med många kvinnor som jobbar i hem, inte minst runt persiska viken, säger Mats Wingborg.

Träda i kraft i mars

Regeringen föreslår att lagändringen om informationsskyldighet träder i kraft 1 mars 2019. När riksdagen ska rösta om förslaget är ännu oklart.   

– Globalt sett är det bedrövligt att vi inte skrivit under än. Detta är i sista stund innan valet så man får vara glad att de föreslår att vi ska skriva på, det förtjänar beröm. När det kommer till riksdagen blir det intressant att se vad Moderaterna och Sverige­demokraterna säger eftersom Svenskt Näringsliv varit motståndare till detta, säger Mats Wingborg.