Regeringen ställer sig nu bakom den kompromiss som har tagits fram, skriver Arbetsvärlden. I en kommentar från Arbetsmiljödepartementet inför ministerrådets möte i början av nästa vecka bekräftas det. Skälet till att regeringen har vänt är att förslaget nu innehåller flera kompromisser. Inte minst handlar det om att ­direktivet ska ses som ett ramverk, och det finns även skrivningar om ett ”starkt agerande för den svenska modellen” i kompromissförslaget. LO ser ändå risker med förslaget. 

– Ja, vi ser jättestora risker att det kommer sluta med att vi inte får äga lönebildningen själva. Vi vet inte var det här kommer att landa. Även om kompromissförslaget är bättre än parlamentets förslag är det här inget vi vill ha, säger Hanna Björknäs, utredare hos LO. 

Vad tänker du om att ­regeringen nu ställer sig bakom kompromissförslaget? 

– Regeringen får själva avgöra vad som är mest strategiskt. Jag tror att de resonerar som så att möjligheterna till inflytande i de vidare förhandlingarna ökar om de står bakom, säger Hanna Björknäs.  

Danmark säger nej 

Tanken är att EU-länder som skyddar sina minimilöner genom kollektivavtal, som Sverige, inte kommer vara skyldiga att införa lagstadgade minilöner. Men LO menar att det finns en risk att det ändå blir så.  

– EU-parlamentet vill tydliggöra att det handlar om individuella rättigheter. Men om EU säger att alla måste ha en minimilön, och att 100 procent av löntagarna ska täckas, så kan lönerna inte längre regleras i kollektiva förhandlingar. Ett kollektivavtalssystem täcker inte exakt alla.  Den risken ser även Danmark. Och det är en anledning till att de står fast vid sitt nej, till ­skillnad från Sverige. 

– Jag kan mycket väl förstå att andra länder är oroliga för vad som händer på deras lågavlönade arbetsmarknad, med löner så låga att man inte kan leva ett anständigt liv. Men i Danmark har vi en bättre modell, och den är värd att försvara, den ska inte förstöras av ett gemensamt europeiskt direktiv, säger den danska arbetsmarknadsministern Mattias Tesfaye (S) till Berlingske. 

Även arbetsgivarsidan har haft inställningen att Sverige bör säga nej till direktivet.  

– Vi tycker fortfarande att det är dåligt med ett minimilöndirektiv. EU går utöver sina befogenheter enligt fördraget. Det som den svenska regeringen nu, tillsammans med Danmark har lyckats åstadkomma är nu ett kompromissförslag som regeringen själv bedömer i praktiken utgör ett slags undantag för den svenska modellen, säger Karolina Löf, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, till tidningen Näringslivet.