Gállok, eller Kallak, där gruvan är planerad att brytas med öppen gruva, ett dagbrott.
Bild: Carl-Johan Utsi/TT
Dagens ETC
Det finns ingen anledning att riva upp den tidigare regeringens beslut om en ny gruva i Gállok. Det skriver näringsminister Ebba Busch i ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen.
I Gállok/Kallak utanför Jokkmokk finns planer på en gruva, på renbetesmark. Konflikten om att öppna en gruva just där har lett till en tio år lång konflikt, med gruvnäringen på ena sidan och miljörörelsen och rennäringen på den andra.
2013 ansökte bolaget Jokkmokk Iron Mines AB, som ägs av det brittiska företaget Beowulf Mining plc, om bearbetningskoncession, men provborrningar har pågått sedan 2010. I mars 2022 fattade dåvarande regering beslut om att bevilja ansökan, efter att ärendet först prövats i flera olika myndigheter och instanser. Dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwald presenterade beslutet, och sa att det kom med en rad krav på företaget för att säkra rennäringens fortlevnad. Bland annat ekonomisk ersättning vid renflytt som påverkas av gruvan, att återställa de marker som går att återställa när gruvdriften är avslutad och att ta så lite marker som möjligt i anspråk.
Stort motstånd
Gruvplanerna har mött stort motstånd och kritiserats från flera håll, bland annat från Unesco rörande världsarvet Laponia som riskerar tappa sin status som världsarv, och från OHCR, FN:s främsta organ för mänskliga rättigheter, vars specialrapportörer lyfter att nio samebyar påverkas av gruvan och att deras rensköttselrätt är skyddad av såväl FN:s urfolksdefklaration som av svensk grundlag. Även Amnesty har kritiserat beslutet, och skriver att ”gruvan får för stora, oåterkalleliga, konsekvenser för samisk kultur, egendom, renskötsel och annan samisk markanvändning i området”. Andra som har kritiserat beslutet är Länsstyrelsen i Norrbotten, Sametinget, Svenska kyrkan, Civil rights defenders och ett flertal miljöorganisationer.
Jåhkågasska och Sirges samebyar överklagade beslutet tillsammans med Naturskyddsföreningen med hänvisning till att rennäringen skulle påverkas, att Jåhkågasskas marker delas i tu och att skogar med höga naturvärden påverkas oåterkalleligt. I september förra året hölls förhandling i Högsta förvaltningsdomstolen.
– Det här är ett principiellt viktigt ärende som har stor påverkan på miljön, förutom en stor negativ påverkan på rennäringen och i förlängningen samisk kultur, och försämrar möjligheten till arbetstillfällen inom turistnäringen, sa Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén då i ett pressmeddelande.
Beslutet ligger fast
En dom från Högsta förvaltningsrätten väntades först före jul, men domstolen valde att begära in ett yttrande från klimat- och näringsdepartementet. Yttrandet kom igår, torsdag 18/1, vilket sameradion var först med att rapportera. Där skriver näringsminister Ebba Busch att det inte finns grunder gör att riva den tidigare regeringens beslut. Både den tidigare socialdemokratiska näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson och den nuvarande kristdemokratiska Ebba Busch lyfter gruvan som viktig för klimatomställningen.
I oktober förra året lämnades en ny ansökan in från Beowulf in. Den nya ansökan gäller området som ligger runt det område som bolaget idag har bearbetningskoncession för, men där de ännu inte vet om de får starta gruvdrift. I samband med den nya ansökningen sa Beowulf Minings styrelseordförande Johan Röstin till Dagens nyheter att det var en ren förnyelse av den gamla ansökan.
Innan gruvan kan brytas måste Beowulf ansöka om miljötillstånd, något som var planerat förra året men som skjutits upp.