61 kronor om dagen för vuxna familjemedlemmar, 50 kronor för tonårsbarn. Det är vad asylsökande har att leva på, liksom de ukrainska flyktingar som fått skydd i Sverige genom EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsverket står för boende, men pengarna ska räcka till mat, kläder och hygienartiklar. Nivån har varit densamma sedan 1994.
På torsdagen la Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram var sitt förslag om att uppmana regeringen att höja dagersättningen. Detta ska socialförsäkringsutskottet nu ta ställning till i början av mars. I veckan föreslog också Centerpartiet att höja dagersättningen, men i ett första skede endast för de ukrainska flyktingar som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv. Det motiveras med att dessa kan komma att bli beroende av dagersättning under mycket lång tid, medan asylsökande enbart ska leva på dagersättning i väntan på att deras asylärenden avgörs.
Nu öppnar också regeringen för att höja ersättningen enbart för de ukrainska flyktingarna.
”Det är en fråga vi följer noggrant. Jag är väldigt glad att Sverige och andra europeiska länder så snabbt har kunnat hjälpa ukrainarna genom att implementera massflyktsdirektivet, men jag är medveten om att ersättningen är låg”, skriver migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett mejl.
Kan söka extra bidrag
Men att ha olika nivåer på ersättningen för olika grupper vore problematiskt, tycker Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen.
– Mat och kläder är lika dyrt var man än kommer ifrån, säger hon.
Det finns möjlighet att söka extra bidrag vid behov, exempelvis för att köpa vinterkläder. Men istället för att lägga resurser på den handläggningen borde den ordinarie ersättningen höjas, anser Annika Hirvonen.
– Det är en enorm apparat för att bevilja en jacka eller par skor, säger hon.
Bland andra Jämställdhetsmyndigheten har larmat för att ukrainska flyktingar utnyttjas i trafficking och som svart arbetskraft med extremt dåliga villkor. Inte oväntat, med tanke på den låga dagersättningen, menar Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Frida Tånghag.
– Man är i extremt behov av pengar och det kommer andra människor att utnyttja, säger hon.
Rätt till vård och SFI
V och MP vill båda också ge de som omfattas av massflyktsdirektivet samma rätt till svenskundervisning på SFI och tillgång till vård som personer med uppehållstillstånd.
– Ukrainska flyktingar har inte rätt till all vård. Det säger sig själv att det är problematiskt, säger Frida Tånghag.
Också när det gäller utökade rättigheter för de som omfattas av massflyktsdirektivet håller migrationsministern dörren på glänt. Hon utlovar en undersökning som ska ge en bättre bild av situationen för de ukrainska flyktingar som fått befinner sig i Sverige.
”Det handlar om att få bättre förståelse för de utmaningar gruppen har inklusive eventuella hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden”, skriver Maria Malmer Stenergard.