– Vi har höga ambitioner och ska vara ett föredöme internationellt. Klimatpolitik är inget för fegisar, säger Per Bolund. 

En av de största satsningarna går till Industriklivet, som är till för att minska den tunga industrins koldioxidutsläpp med målet om att nå nollutsläpp år 2045. Där läggs nu 600 miljoner kronor årligen för de kommande tre åren. Pengarna kan sökas för både forskning och investeringar.

– Det har varit oerhört uppskattat hos industrin. Det är en kraftfull satsning som visar att vi menar allvar med våra ambitioner, säger Isabella Lövin.

Sedan Industriklivet startade har ungefär 120 miljoner av 300 miljoner kronor betalats ut. 

Dessutom gör regeringen satsningar på det så kallade Klimatklivet på 1,16 miljarder kronor. Det handlar bland annat om satsningar på elbussar, eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner samt fler laddstationer för elbilar.

Vidare satsar man på att bevara, skydda och sanera naturområden, hav och sjöar, skydda naturreservat, och den biologiska mångfalden. Bland annat satsas 70 miljoner kronor för åtgärder som ska gynna pollinerande insekter och 20 miljoner för att rusta och skydda vandringsleder.

– Vi tar ytterligare ett kliv för att skydda den biologiska mångfalden. Det är en stark kontrast mot den senaste M-KD-budgeten, säger Per Bolund.

Svante Axelsson är ordförande för Fossilfritt Sverige. Han ser glädjande på budgetsatsningen. 

– Det är ett rejält kliv framåt, och ett bra fokus på industriomställningen. Det är ett svar på industrins efterfrågan för att klara av transformationen, där det nog kan behövas ytterligare instrument i framtiden, säger han till Dagens ETC. 

Är 600 miljoner årligen tillräckligt?
– Nej, på sikt är det inte tillräckligt, men det är ett bra steg på vägen. Efterfrågetrycket har inte varit så stort hittills, och det är inte alltid mängden pengar som är avgörande. 

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl är spontant positiv till regeringens budgetförslag, och satsningen på Industriklivet. 

– Det är glädjande att det görs satsningar åt rätt håll. Det är sektorer som har ett stort behov av att ställa om och det är positivt att man går in det arbetet ordentligt. Men det behövs också andra åtgärder, som att avveckla de fossibla subventioner som vissa sektioner har åtnjutit under lång tid, säger hon till Dagens ETC.

Sandahl tror dock att det kommer saknas viktiga delar när hela statsbudgeten presenteras senare i höst. 

– Vi behöver gå vidare med ytterligare åtgärder som innebär att klimatmålen genomsyrar hela politiken. Jag hoppas inte minst att man tar tag i subventionssidan, där det finns ett antal områden som har skattelättnader idag. Flyget är extremt undantaget, med lättnader på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Det finns mycket viktiga åtgärder att göra där.