– Det här är förmodligen den viktigaste reform som vår generations politiker kommer att genomföra. Detta klimatpolitiska ramverk har tagits fram med bred enighet i riksdagen, säger Stefan Löfven (S).

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Ramverket är uppbyggt i tre delar: klimatlagen, klimatmålen och ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska inrättas.

– Vi ska ha ordning och reda i klimatpolitiken, där godtycke allt för länge har styrt. Sverige har aldrig haft ett klimatmål som sträcker sig längre än 2020, trots behovet av långsiktighet i frågan, säger Isabella Lövin (MP).

Klimatredovisning i budgeten 

Klimatlagen stadgar att regeringens klimatpolitik ska utgå från klimatmålen, samt hur det arbetet ska bedrivas. Enligt förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i samband med budgetpropositionen. Därtill ska regeringen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan.

– Det innebär att man måste föra en transparent politik, och att det blir olagligt att prioritera bort klimatet, säger Isabella Lövin (MP).

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Klimatmålen som ska följas är i enlighet med miljömålsberedningens förslag. Det innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 

Det klimatpolitiska rådet som regeringen vill inrätta ska hålla koll på att samtliga politiska områden tar ansvar för klimatpolitiken.