Nu blir regeringens biståndspolitik verklighet för organisationer som arbetar med hjälpinsatser i världen. I regleringsbrevet till biståndsmyndigheten Sida kapas stödet som myndigheten kan dela ut till arbete med information och kommunikation med 90 procent.
Hur stort stödet kommer att bli till Sidas CSO-kassa, som delas ut till civilsamhällets organisationer som ideellt arbetar med utvecklingsprojekt i fattigare länder, är fortfarande oklart. I regleringsbrevet står det att nya avtal ska undvikas. Den formuleringen har väckt oro hos Act Svenska kyrkan, som undrar vad det innebär för deras ansökan om fortsatt finansiering kommande fyra åren.
– Det är ett mycket otydligt besked till världens fattigaste som regeringen kom med före jul. Vi ser en hunger som ökar, priser som stiger och människor som svälter på Afrikas horn. Min oro är över hur människor kommer att drabbas, säger Eva Ekelund, policychef för Act Svenska kyrkan. Hon poängterar att man tidigare fått positiva signaler från Sida kring fortsatt stöd.
Ingen dialog
Eva Ekelund är kritisk till att nuvarande regering genomför förändringar i det svenska biståndet utan att föra dialog med eller konsultera civilsamhällets biståndsaktörer. Hon menar att regeringen även frångår den överenskommelse om gemensamt åtagande för biståndet, GÅ, som slöts mellan den tidigare rödgröna regeringen och aktörer från civilsamhället 2015.
Syftet med avtalet, som först initierades av alliansregeringen, var att förbättra samverkan mellan myndigheter, regering och organisationer kring vilka principer och riktlinjer som ska gälla för det svenska biståndet.
– Det måste finnas en samstämmighet om vad som ska göras. Det leder till mer effektivitet och transparens om man för en sådan dialog. Det blir också mer långsiktigt, hållbart och genomtänkt om biståndet baseras på rättigheter istället för vilken politik olika regeringar vill föra, säger hon.
”Enorma behov”
Sida får också mindre medel att dela ut till flera FN-organ. FN:s program för att motverka spridningen av aids och hiv, utvecklingsarbete för flickor och kvinnors rättigheter, skydd av flyktingar och även hjälporganisationen för palestinska flyktingar kapas rejält.
– Vi har inte hunnit analysera regleringsbrevet i detalj ännu. Men samtidigt är behoven enorma just nu och det är inte rätt tid att minska på biståndet som går till de allra mest utsatta, och även till det långsiktiga utvecklingsarbetet, säger Annelie Börjesson, ordförande i svenska FN-förbundet.
Regeringen motiverar förändringar i biståndet med att mer resurser och humanitärt stöd kan frigöras till Ukraina. Både Annelie Börjesson och Eva Ekelund delar regeringens hållning om att stödet till Ukraina ska vara starkt men är kritiska till att det sker på bekostnad av det förebyggande och långsiktiga biståndsarbetet. Annelie Börjesson lyfter att det är kvinnor och flickor som får stryka på foten när regeringen drar in på biståndet.
– Globalt i världen har vi sett en tillbakagång för flickors och kvinnors rättigheter. Det är ofta flickor och kvinnor som blir hårdast drabbade i olika typer av konfliktsituationer men även av klimatförändringen och i pandemins sviter. Våldet mot kvinnor ökade när samhällen stängde ned under pandemin.
