Tre svenska storbankerna har nu redovisat sina resultat och de tjänar mer pengar än vad någon bedömare hade kunnat föreställa sig. Vinster kommer framförallt från höga bolåneräntor. Detta vill regeringen begränsa och har nu enats om en bankskatt.
Det berättar nu finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för Dagens ETC och förslaget ingår i budgeten som presenteras imorgon.
– Skatten måste först beredas och utredas men vi beräknar att införa den från januari 2016. Enligt våra beräkningar skulle skatten dra in ungefär 4 miljarder per år, säger Per Bolund.
Regeringen kan inte ge några detaljer på hur skatten ska utformas men har tittat Företagsskattekommitténs förslag från i somras. Bland annat förelås en begränsning av bankernas avdrag för räntekostnader ”enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av”, skrev kommittén i utredningen.
”Slopad bolagsskatt slog fel”
Per Bolund tycker att den förra regeringens sänkning av bolagsskatt slog snett i banksektorn. Det vill regeringen nu hämta hem. Dagens ETC har kontaktat alla fyra storbankerna. Ingen vill kommentera banskatten utan hänvisar till Svenska Bankföreningen.
– Vi har inga synpunkter på något sådant. För det första är budgeten inte offentlig ännu, , säger Johan Wallqvist, presschef på Handelsbanken.
Men SEB:s vd Annika Falkengren har tidigare protesterat mot en bankskatt. Hon menar att kunderna kommer att få betala.
– Jag tycker som de flesta företagare i landet att skattesatsen ska vara lika för alla. Då känns det väldigt utmanande att man pekar ut vissa branscher och vid vissa tillfällen, sa hon till DN i somras.
Dagens ETC söker Thomas Östros, vd på Svenska Bankföreningen. Även han har tidigare uttalat sig starkt kritiskt mot en bankskatt. När hans eget parti Socialdemokraterna presenterade förslaget i somras varnade han för skatten skulle komma att betalas av hushåll och företag i slutändan.
– Som jag förstår förslaget blir det en skatt på kreditgivning till hushåll och företagssektorn. En skatt som betalas av företag och villaägare, sa Thomas Östros till TT.
Men finansmarknadsminister tycker inte bankerna har någon grund för kritiken.
– Det är alldeles uppenbart att det finns stora vinstmarginaler. De visar bankernas bokslut väldigt tydlig, säger Per Bolund.
Sannolikheten att förslaget klubbas igenom i riksdagen är relativt stort eftersom Sverigedemokraterna lagt ett liknande förslag och tillsammans får de majoritet.
Tjänar pengar på boränta
Det har varit goda tider för bankerna under lång tid. Vinstökningarna kommer främst från bostadslånen.
– I vår svenska verksamhet speglas detta i utlåningstillväxten, framför allt i storstadsregionerna. Även på storföretagssidan stärktes låneaffären. Detta stärkte räntenettot under kvartalet, kommenterar Swedbanks vd Michael Wolf i ett pressmeddelande.
Räntenettot, skillnaden mellan in- och utlåneränta, har ökat för de tre storbankerna Swedbank, Nordea och Handelsbanken. Det har göra med bankernas upplåningsmöjligheter utomlands mer än Riksbankens reporänta, säger Annika Creutzer privatekonomisk expert.
Även om reporäntan sänks kan det vara ännu billigare för bankerna att låna pengar utomlands.
– Bankerna tjänar bra pengar på räntan när de lånar ut till oss men snålar in på räntan de betalar ut till spararna. Sådan är kapitalismen, i Sverige har vi oligopol på bankmarknaden. Vi har en handfull stora stabila banker som har möjlighet att sätta vilka priser de vill, säger Annika Creutzer.
Eigil Söderin
Karl Grauers
