Peter Eriksson (MP), regeringens bostadsminister sedan i maj, påpekar att byggandet har ökat med den nya regeringen.
– Vi har mer än fördubblat byggandet jämfört med förra mandatperioden, säger han.
Han hänvisar också till det 22-punktsprogram som han och finansminister Magdalena Andersson (S) lade fram före sommaren, ett program som framför allt går på att förenkla tillstånd och regler för att kunna få fart på byggandet.
Hittills har en stor del av debatten kring bostadskrisen handlat om finansierings- och skattefrågor. Den så kallade ”flyttskatten” har diskuterats liksom amorteringskrav, skuldkvoter och ränteavdrag. Många som tvingats ta stora lån eller står i begrepp att låna för att kunna få tag på en bostad har varit mycket kritiska.
– Jag kan förstå den reaktionen. Problemet är att hushållen har en hög belåning och det vore bra om man inte driver upp den ytterligare. Den förra regeringen tog bort fastighetsskatten och byggde alldeles för lite vilket bidragit till att vi har brist och skenande priser på bostäder.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Miljarder till hyresrätter
Ett av problemen på bostadsmarknaden i dag är att det är mest bostadsrätter och inte hyresrätter som byggs. Detta betyder att stora grupper som invandrare, lågavlönade och ungdomar stängs ute från bostadsmarknaden. De har inte råd att köpa en bostadsrätt.
– Skälet till att det byggs mest bostadsrätter är helt enkelt att byggbolagen tjänar mest på dem. Men det investeringsstöd på tre miljarder kronor vi hoppas få i gång i höst går framför allt till att bygga hyresrätter.
Inom socialdemokratin och delar av borgerligheten vill man höja bostadstilläggen och bostadsbidragen för att fler ska ha råd med de dyra bostäderna. Peter Eriksson ser det som en delvis framkomlig väg:
– Men det viktigaste är att bygga mer och bygga billigare. Det går att bygga billigare och det är kanske det viktigaste sättet att få bostäder som folk har råd med. Jag kan dock hålla med om att det vore bra att få upp bostadstilläggen och bidragen något, det vore ett sätt att lösa vissa problem.
Peter Eriksson slår fast att det i dag inte är möjligt att diskutera fastighetsskatten. När skatten togs bort ersattes den av låg kommunal avgift och en höjd reavinstskatt på 22 procent räknat på bostadens värdestegring. Denna skatt kallas flyttskatt och anses försvåra rörligheten på marknaden eftersom folk inte vill sälja eftersom de tvingas betala skatten.
Peter Eriksson menar att den kan ha betydelse för rörligheten, men att det inte går att ta bort den utan att ha en finansiering:
– Det är politiskt omöjligt att ens diskutera en fastighetsskatt. Vi försökte i diskussionerna med de borgerliga, men det går inte. De är dessutom mycket splittrade inom sig.
Frågan är också hur mycket ett frigörande av de stora, dyra lägenheterna hjälper de som står utanför bostadsmarknaden i dag.
Tveksam till förbud
En faktor som spelar in i byggandet är att kommunernas markanvisningar har blivit en viktig inkomstkälla för kommunerna. Det är mer lönsamt för kommunen att lämna anvisningar för byggen av bostadsrätter.
– Jag håller med om den beskrivningen och det motverkar möjligheten att bygga billigt så att många har råd att bo. I Stockholmsområdet utnyttjar kommuner den möjligheten genom att ta mycket betalt för marken. Jag är dock tveksam till att gå in med förbud. Det är kommunernas ansvar att klara bostadsförsörjningen. Och det är i dag fullt tillåtet att ge mark fritt för hyresrätter.
– Jag vill ställa krav och hjälpa kommunerna att klara det här ansvaret och då vill jag inte införa åtgärder som de tycker kan försvåra för dem. Då kanske de ser att kommunen måste finansiera på annat sätt och då kan det bli mindre byggt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Allmännyttan är viktig
Om man tänker sig att kommunerna ger markanvisningar till hyresrätter gratis och staten ställer upp med kreditgarantier, skulle en kalkyl för att bygga hyreshus vara positiva och byggen skulle kunna skrivas av på en relativt kort tid, 25–30 år.
Ett problem är dock att många kommuner, framför allt i Stockholmsområdet, sålt ut allmännyttan och dessutom tar ut stora vinster ur de allmännyttiga bolagen, pengar som går till andra områden i kommunens ekonomi. Detta möjliggjordes bland annat av den lag som infördes 2011 som säger att allmännyttan ska drivas med ”affärsmässig principer”.
– Jag håller med om att allmännyttan är en viktig institution och det är problematiskt, framför allt i Stockholmsområdet, att den är så liten, men jag har inga förslag just nu.
– När man sålde ut så mycket av allmännyttan har det haft ganska stor negativ betydelse. Man har många gånger inte heller tagit ansvar för att rusta och hålla husen i gott skick eftersom pengar förts över från allmännyttans bolag till andra områden.
– När det gäller lagen om affärsmässighet i allmännyttan tycker jag att den diskussionen är överdriven, men måste inte ha samma lönsamhet som i privata företag, men det kan finnas skäl att titta på det om folk i kommunerna tolkar den på ett överdrivet sätt.
